Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Oscar IL
denna regering att taga initiativet i stiftande af
gemensamma lagar angående gemensamma intressen;
om införaiidé i föreningens grdödJag af
grundsatser^, att båda rikena egde lika skyldighet
att-’deltaga-i det gemensamma försvaret; om ökade
konstitutionela garantier för båda rikena i afseende
å diplomatiska ärendens behandKng; om ordnandet
af frågorna rörande intenmsregering, tronföljare
val och förmyndarestyrelse, genom föreskrifter,
som borde förekomma meningsbrytningar mellan
båda rikenas representanter, m. m. Förslaget, af
. konstitutionsutskottet i ett utförligt utlåtande
tillstyrkt, blef ock af båda kamrarna antaget att
hvila till vidare grundlagsenlig behandling.
Enligt konungens i trontalet vid början af 1870
års riksdag yttrade önskan blef detta förslag
ytterligare hvilande; men då det iför-kastades af
norska stortinget 1871, blef det icke heller af den
svenska riksdagen samma år antaget.
Vid 1870 års riksdag voro åtskilliga förslag till
ändringar i grundlagarna hvilande till slutligt
afgörande, bland hvilka det vigtigaste var det, som
afsåg utsträckning af den i 28 § regeringsformen
bekännare af annan lära än den rena evangeliska
medgifna rätt att innehafva befattning i statens
tjenst, samt sådan ändring i 26 § riksdagsordningen,
att bekännare af annan lära än kristen-protestantisk
må vara valbar till riksdagsman. Enligt den föreslagna
ändringen i regeringsformen skulle bekännare af annan
kristen troslära än den rena evangeliska, så väl
som af den mosaiska, kunna nämnas till alla embeten
och tjenster, utom till ledamöter i statsrådet och
till presterligt embete eller annan tjenst, hvarmed
är förenadt åliggande att meddela undervisning i
kristendom eller teologisk vetenskap; dock att icke
någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran,
finge såsom domare eller innehafvare af annan tjenst
deltaga i handläggning eller afgörande af fråga,
som angår religion s vård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska kyrkan.
Förslaget, som innebar ett betydande steg till
utvidgad religionsfrihet och i synnerhet var af vigt
för de härvarande talrika mosaiska trosbekännare,
föranledde ganska lifliga och omfattande
öfverläggningar inom båda kamrarna, hvilka slutade
med, att detsamma bifölls af första kammaren, med 93
röster mot 18, och af den andra med 116 röster mot 58,
samt erhöll den 8 April 1870 kongl. maj:ts sanktion.
Äfven blefvo antagna och af kongl. maj:t sanktionerade
åtskilliga förändringar i tryckfrihetsförordningen,
beträffande den tid, inom hvilken anmälan bör ske,
när boktryckeri anlägges eller ombyter egare, m. m.;
i fråga om anmälan hos justitiestatsministern af
bokhandels idkande, samt angående lydelsen af den
för nämnden i tryckfrihetsmål föreskrifna ed.
Vid . 1873 års riksdag antogs den förändring i §
29 regeringsformen: »Till erkebiskop och biskopar,
ined hvilkas val föfhålleé efter förra vanligheten,
utnämne konungen en af de trd;’ som föreslagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
