Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållningen.
14$
Dessutom funnos 16 aktiebanker och
kreditaktiebolag, med begränsad ansvarighet för
aktieegarne - skandinaviska kreditaktiebolaget,
industri-kreditaktiebolaget i Stockholm, Stockholms
inteckningsgaranti-aktiébolag, aktiebolagen Stockholms
handelsbank, Gefle bank, Blekinge bank, Göteborgs
köpmansbank, Sundsvalls handelsbank, Stockholms
folkbank, Göteborgs folkbank, Norrköpings folkbank,
Jemtlands folkbank, Mellersta Hallands folkbank,
Ulricehamns folkbank, Stockholms tjenstemanna
sparkassa, samt Arbetareringens bank.
Sparbanker blefvo äfven flerstädes i riket inrättade
och för dem utfärdades författning den i Oktober 1875,
äfvensom en postsparbank inrättades 1883.
Vid 1853, 1854 årens riksdag antogs ett nytt system
för rikets mynt, så att räkne-enheten blef riksdaler
riksmynt, motsvarande i rdr riksgäld eller 32
skillingar banko eller J/4 rdr silfver, och fördelad
i 100 öre.
Vid 1868 års riksdag beslöts, att af guld skulle
utmyntas, i stället för de förut varande dukatema,
ett nytt mynt af samma vigt och guldvärde som det
af Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz genom en
myntkonvention af den 23 December 1865 antagna i
o-franc-stycke, samt ett motsvarande det då äfven
antagna 2 5-franc-stycke, och den 31 Juli 1868
utfärdades förordning om utmyntning af det förra myn*
tet, benämndt carolin. Det senare skulle utmyntas,
när 2 5-franc-stycken blifvit inom de nämnda fyra
staterna satta i omlopp.
Vid 1869 års riksdag väcktes fråga om förändring
af Sveriges myntsystem från silfver till guld, och
riksdagen anhöll, att kongl, majrt ville afgifva
förslag till de åtgärder, som erfordrades för
en sådan förändrings genomförande. Med anledning
häraf tillsattes en komité ftfr frågans utredande,
hvilken 1870 inkom med betänkande i ämnet, och den
30 Maj 1873 utfärdades ny lag om rikets mynt, enligt
hvilken guld skall ensamt vara värdemätare i riket
och utgöra grunden för dess myntväsen. Räkne-enheten
skulle kallås krona, motsvarande i rdr riksmynt, och
fördelas i 100 öre. Af guld skulle två mynt preg-las,
ett å i o och ett å 20 kronor, af silfver å 2 kr.,
i kr. samt å 50, 25 och 10 öre; af brons å 5, 2 och
i öre.
Den 27 Maj samma år hade med Danmark blifvit afslutad
en konvention om gemensamt myntsystem i båda länderna,
hvilken konvention biträddes äfven af Norge, sedan
stortinget i Mars 1875 dertill samtyckt.
För rikets mått och vigt infördes likaledes ett
nytt system genom stadgan den 3 Januari 1855 och
förnyade stadgan den 10 November 1865. I stället for
de förra särskilda måtten och vigterna blef nu ett
enda slag af mått och vigt allmänt gällande, nemligen
för längdmåttet ref, stänger, fot, tum och linier;
för ytmåttet qvadratref, qvadratstänger, qvadratfot,
qvadrattum och qvadratlinier; för rymdmåttet kubikfot,
kannor och kubiktum, samt för vigten ny läs t,
centner, skålpund, ort och korn; men den 22 November
1878 och den 9 Oktober 1885 utfär-
Sfar&äck o, Bäckström, Ber, ur Sv, Hist, Xl<
JQ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
