Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsverket.
177
het med det af försvars-utskottet vid föregående
riksdagen uppgjorda förslaget; dels ock, under
förbehåll af derlna lags antagande, förslag till
förordning angående ändrade bestämmelser i fråga om
rote* och rusthålls-iritättmngen vid Jandtförsvaret,
hvarjemte de i den förra kongl. prepositionen
framstäldä förslag om åtskilliga regleringar inom
indelta armén, om Öfverflyttning^ af båtsmans-nummer
till densamma, om generalstabens organisation,
om vapenöfningarna, om trosshästars anskaffande,
om sjukvårdens ordnande, om en lönereglerings
genomförande m. m., nu förnyades, samt i särskild
proposition framstäldes förslag till förordning
angående ändrade bestämmelser i fråga om rote-och
rusthålls-inrättningen för sjöförsvaret.
Förslaget till förändringar i denna inrättning för
ländtförsvaret var nu så till vida modifieradt,
att i de orter, der soldaten åtnjöte bostad, skulle
sådan fortfarande åt honom af rust- eller rotehållaren
upplåtas, tillika med kåltäppa. Nybyggnads-skyldighet
efter laga syn skulle åligga rust- eller rotehållare,
men underhållsskyldigheten staten. I dessa orter
skulle soldatlönen af rust- eller rotehållaren årligen
utgöras med 80 rdr, hvilka, efter aftal med soldaten,
kunde lemnas denne i form af jord utaf motsvarande
afkastning, spanmål eller andra fördelar. I sådana
orter åter, der bostad ioke redan bestodes soldaten,
skulle soldatlönen utgå med 100 rdr i ett för allt,
hvilket belopp äfven kunde förvandlas på nyssnämnda
sätt. Till årlig insättning i sparbank skulle staten
för hvarje soldat bestå i o rdr. Med rekryteringen
skulle så förhållas, att staten till lega lemnade 50
rdr för hvarje ledigblifvet nummer, men om rust- eller
rotehållaren icke kunde mot stadgade, löneförmåner
anskaffa lämplig karl, skulle staten lemna nödigt
tillskott och genom vederbörande militärbefäl
öfvertaga rekryteringen. Rust-hållarne skulle befrias
från skyldigheten att sörja för manskapets beväpning
och beklädnad, hästars anskaffande, underhåll
och mundejing m. m., men i stället erlägga en för
alltid bestämd årlig afgift af 150 rdr för hvarje
nummer, hvaremot de skulle bibehållas vid fortsatt
åtnjutande af rustningsränta och ersättning för
indragen augmentsränta och kronotionde. De rust-
eller rotehållare, som icke ville ingå på den
nya regleringen, skulle ega att blifva vid det
gamla. Soldateris öfningstid skulle förlängas och
hans tjenstetid förkortas.
Det var sålunda inga obetydande lindringar, som
i detta förslag tillades rust- och rotehållärne,
men det visade sig snart, att de, hvilka inom andra
kammaren förfäktade dessas intressen, dock ej funno -
dem tillfredsställande.
Inom ’det försvars-utskott, som äfven vid
denna riksdag tillsattes, stodo båda kamrarnas
representanter åter bestämdt mot hvarandra, och det
var endast genom den förseglade sedeln, som andra
kammarens ombud blefvo segrande vid voteringen och
fingo i första afdelningen af utskottets utlåtande
infördt ett afstyrkafnde af riksdagens bifall till
kongl, majrts förslag angående förändrade bestämmelser
i fråga om rote* och rusthållsinrättningen vid
ländtförsvaret, såsom skäl för hvilket
Starbäck o. Bäckström, Ber, ur Sv. ffist, XI,
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
