Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och presterskapet.
IQQ
utgångne missionärerna var Josef Fast, som efter
ett kort, men verksamt vistande i China der led
martyrdöden 1850. Samtidigt verkade i China en annan
svensk missionär, Theodor Hamberg^ som dit afgick 1846
och der arbetade till sin död 1854. Det lundensiska
missionssällskapet blef 1855 införlifvadt med det i
Stockholm, hvilket stälde sig i förbindelse med det
i Leipzig och sände, likasom detta, missionärer till
Tamul-landet i Ostindien*
Den inre missionen fortsattes likaledes, och år
1856 bildade sig i Stockholm ett enskildt sällskap,
Evangeliska fosterlandsstiftelsen^ som gjorde till
sin uppgift att genom kringresande kolportörer sprida
religiösa skrifter öfver allt i riket och sålunda
der utöfva den inre missionen; men sedermera 1861
beslöts, att denna stiftelse äfven skulle taga del i
den yttre missionen, så väl i andra kristna länder som
bland hedningarne, och med anledning häraf inrättades
ett missions-institut, till bildande af missionärer,
hvilket i Oktober 1862 öppnades i Stockholm och 1864
flyttades till den af stiftelsen inköpta egendomen
Jo-hannehmd i hufvudstadens närhet. Derifrån hafva
sedermera missionärer afgått till folken i östra
Afrika.
Bland förändringarna i svenska kyrkans författning
under detta tidskifte bör i främsta rummet nämnas
införandet af en särskild kyrka-representation. Under
reformationsseklet höllos åtskilliga kyrkomöten i
Sverige, men efter Upsala möte 1593 kommo de ur
bruk, och man började i stället vid riksdagarna
äfven behandla kyrkoärenden ; men presteståndet var
der så upptaget af statens angelägenheter, att det
hade föga tid att egna åt kyrkans, och vid 1844,
^45 årens riksdag väcktes derföre inom ståndet fråga
om inrättande af allmänna kyrkomöten, hvilken fråga
vid de följande riksdagarna bragtes åter å bane,
och den 16 Nov. 1863 utfärdades förordning, angående
allmänt kyrkomöte. Enligt detsamma utgöras svenska
kyrkans ombud af samtliga biskopar i stiften, eller,
vid förfall för någon bland dem, af den domkapitlets
ledamot, hvilken detsamma utser; pastor primarius
i Stockholm eller, derest han är hindrad, annan
ledamot af Stockholms stads konsistorium, som af
detsamma utses; fyra bland teologiska fakultetens
professorer eller ordinarie adjunkter, två från
hvartdera universitetet, valde af de till fakulteten
hörande lärare; en prestman från hvarje stift och
en från Stockholms stad, vald af prestmännen inom
stiften och staden, samt 30 af lekmän valda ombud,
ett från Stockholm, ett från Visby stift, tre från
Hernösands, två från hvartdera af de öfriga stiften,
sarnt fem från det eller de valdistrikt, konungen,
med afseende på för handen varande förhållanden,
bestämmer. Kyrkomötet sammanträder hvart femte år å
dag och ort, som af konungen bestämmas, men kan äfven
oftare af konungen sammankallas. Erkebiskopen är
vid mötet ordförande, eller, vid förfall för honom,
den af de öfrige biskoparne, konungen dertill
förordnar. Mötet eger upptaga kyrkliga mål, dem
konungen till detsamma öfverlemnar eller hvarom fråga
af någon dess ledamot väckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
