Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2oO
Oscar IL
Genom den år 1866 antagna nya riksdagsordningen
upphörde presterskapet att utgöra ett särskildt
riksstånd och blef således icke vidare i tillfälle att
vid riksdagarna uppträda såsom vårdare af och målsman
i för kyrkans allmänna angelägenheter, utan allmänna
kyrkomötet blef härefter den centralmyndighet, genom
hvilken svenska kyrkan eger uttala sina önskningar
och äfven i vissa fall besluta. Det första allmänna
kyrkomötet sammanträdde i Stockholm den 3 September
1868, och sedermera sammanträdde kyrkomöten den 13
Sept. 1873, den 3 Sept. 1878 och den 4 Sept. 1883.’
I kyrkolagen skedde för- öfrigt flera förändringar
genom författningar utfärdade 1859, 1860, 1863, 1864,
1866 och 1873.
För behandlingen af kyrkliga ärenden inom kommunerna
utfärdades ny författning 1862. Sockenstämman hade,
såsom grund för svenska kommunalväsendet, efter
hand blifvit, jemte sin befattning med socknens
kyrkliga ärenden, äfven belastad med en mängd andra
icke dit hörande, och denna sammanblandning af
kyrkliga och icke kyrkliga ärenden bibehölls ännu
i sockenstämmoförordningen den 29 Aug. 1843. I
ett år 1846 afgifvet kyrkolagsförslag väcktes
emellertid fråga om dessa olika ämnens för
sockenstämmas behandling skiljande från hvarandra,
och sedan ständerna bifallit förslaget i denna
del, utfärdades den 21 Mars 1862 en förordning om
kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, enligt hvilken
hvarje kyrkoförsamling, så i stad som på landet,
eger att för vården af kyrkans och folkskolans
angelägenheter i kyrko-. stämma med kyrkoherden
sammanträda till öfverläggning och beslut. I hvarje
kyrkoförsamling skulle för öfrigt finnas ett kyrkoråd,
valdt af kyrkostämman och med åliggande att vaka
öfver efterlefnaden af gällande författningar om
hvad till religionens och sedernas vård hörer;
att upptaga frågor om oordning och oskick vid samt
försummelse af gudstjensten, om uteblifvande från
läsförhör, om oenighet i äktenskap, om olydnad
mot föräldrar samt om vårdslösad barnauppfostran;
att söka förekomma vilseförande lärors spridande och
kyrklig tvedrägt och söndring, samt att vårda kyrkans
angelägenheter. Vidare skulle hvarje kyrkoförsamling
hafva ett skolråd, äfven valdt af kyrkostämman,
för att utöfva den vård om och befattning med
folkskolan, som dittills varit särskild skolstyrelse
uppdragen. Kyrkoherden, eller hans vikarie, eller
den prest, hvilken han, då han sjelf är hindrad,
dertill förordnar, skulle vara ordförande så väl
i kyrkostämma som i kyrkoråd och skolråd. De icke
kyrkliga ärenden, som förut tillhört sockenstämmas
handläggning, uppdrogos nu åt en af kyrkan och dess
presterskap oberoende myndighet, kommunalstämman,
för hvilken vid samma tillfälle särskild författning
utfärdades, såsom i det föregående är visadt.
Den år 1811 faststälda nya kyrkohandboken hade
föranledt flera anmärkningar, och särskildt hade
läsarne högt uttalat sitt missnöje med densamma, Man
ansåg sig derföre böra låta den undergå en revision,
hvilken uppdrogs åt en år 1852 tillsatt kommission,
som 1854 hade ett förslag färdigt, hvari förändringar
blifvit införda, som afsågo. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
