Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitter het en.
249
pastorat af Strengnäs stift, då var adjunkt, student
i Upsala 1837, i Lund 1838, medarbetare i Stockholms
Dagblad 1846-1865, redaktör af Post- och Inrikes
tidningar 1865, ledamot af svenska akademien 1868,
filos, hedersdoktor vid Lunds universitets sekularfest
1868, död i Februari 1877, nar varit en af de mest
framstående skalderna under detta tidskifte.
Redan vid 17 års ålder insände Strandberg under det
antagna författarenamnet Talis Qualis, hvilket han
sedermera gjort så frejdadt, till Mariestads Veckoblad
sina första poetiska försök. Sedermera syntes den
antagna signaturen under flera bidrag till Lunds
Veckoblad 1839- 1841, till den svensk-danska kalendern
Hertha 1840-1842, till den af Aug. Blanche utgifna
tidningen Freja 1840-184*1, och i G. H. .Mellins
kalender Vinterblommor 1842. Under året 1844 utgaf
han »Nyare tysk lyrik i svensk Öfversättning»,
samt derefter en samling af hans egna dikter,
»Sånger i pansar», 1845. De väckte mycket uppseende,
och der fann man, bland annat, hymnen »Ur svenska
hjertans djup en gång», som, satt i musik af Otto
Lindblad, blifvit svensk folksång. De följdes af
en ny diktsamling, »Vilda rosor», 1848, hvilka,
jemte »Sånger i pansar» och »Nyare sånger»,
1846-1854, infördes i första delen af hans Dikter,
som utkom 1854. Han hade då redan begynt sina berömda
öfversättningar af flera bland Byrons skaldestycken-
Mazeppa, 1853, Belägringen af Korinth, Fången på
Chillon, Parisina och Beppo, 1854 - och sedermera
följde Giaurn och Bruden från Abydos, 1855, Ön 1856,
Don Juan, 1857-1865, Corsaren, 1868, Lara, 1869.
Andra delen af hans dikter utkom 1861 och
skiljer sig i mycket från den första. Med denna
var hans ungdomsdiktning afslutad, och i de
nu utgifna dikterna röjes en besinningsfullare
stämning. Fosterlandskärleken framträder icke mera så
sjudande som förut, men visar sig icke mindre varm, om
ock mera lugn, likasom äfven det förra öfversvallande
frihetssinnet blifvit mera besinningsfullt. Hela
samlingen visar en rikare bildning och ett afgjordt
framskridande i konstnärlig formfulländning.
Strandbergs Samlade Vitterhetsarbeten utkommo i 5
delar 1877- 78, och ur förordet dertill *) låna vi
följande skildring af hans sista dikter, likasom
af hans skaldediktning i allmänhet; »I det tal,
han höll vid svenska akademiens sammankomst den
20 December 1863, redogör han för de egenskaper,
han anser tillhöra den svenska dikten, han manar
skalderna att bibehålla och utbilda det i arf gångna
inhemska grundl ynnet, bevara den genomträngande inre
synkraften, den djupa och dock försynta innerligheten,
den enkla sanningen, den klara tankegången, styrkans
höga enfald och tonens manliga eftertryck. Det är
just dessa egenskaper, som utmärka hans’sista sånger,
som återfinnas i de fulltoniga festdikterna Carl XII,
Sång vid Lunds universi-
Af Giistaf Ljunggren..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
