Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2$6
Oscar IL
pjeser gifvits, medan stora teatern begagnats för
större sång- och tal-pjeser. Båda teatrarne hafva
stått under en gemensam styrelse.
Samtidigt med den kungliga teatern var den af
Lindeberg bildade i full verksamhet ända till dess
densamma inköptes för kungliga teaterns räkning. Redan
1844 hade dock Lindeberg nödgats till sina borgenärer
afstå sin nya teater, hvarefter den, nu kallad Mindre
teater n, öfver togs af skådespelaren Olof Ulrik
Torsslow, samt från år 1854 af skådespelaren Edvard
Stjernström, som 1863 försålde densamma.
I Nov. 1854 öppnades å Mosebacke Södra teatern,
hvilken förstördes af vådeld i Aug. 1857, men
uppfördes ånyo och har alltsedan Nov. 1859 varit i
verksamhet.
Under sommarmånaderna hafva dramatiska föreställningar
fortfarande gifvits å Djurgårds-teatern, och dessutom
hafva inom hufvudstaden åtskilliga teatrar uppstått,
som haft en mera tillfällig tillvaro, såsom Nya
teatern i Humlegården, invigd i Maj 1851 och der under
flera år representationer gifvits, ehuru afbrott der
ofta inträffat; Teatern å Mosebacke, i verksamhet
under åren 1852 och 1853; Teatern å Södermalm 1858
och 1859; Teatern vid Ladugårdslands torg, anlagd
1854, m. fl. Sedermera har vid Blasieholrns-hamnen
den Mindre teatern uppstått och varit i verksamhet
sedan Oktober 1867, och i Jan. 1875 öppnades den af
E. Stjernström å Blasieholmen anlagda Nya teatern.
Äfven i landsorterna hafva nya teatrar uppstått,
så att Göteborg eger tvänne teatrar, med mera
stadigvarande verksamhet, och antalet af kringresande
skådespelaresällskap har äfven ökats.
De talrika scenerna hafva visserligen fortfarande
för det mesta upptagits af öfversatta skådespel,
men ganska många inhemska hafva dock tillika under
nu ifrågavarande tidrymd tillkommit, och vi skola nu
anföra de rnera framstående dramatiske författarne.
Johan Börjesson, den till åren äldste bland dessa, var
född 1790 i Tanums socken inom Bohus län, der fadern
var bonde. Sonen fick emellertid egna sig åt studier,
blef 1808 student i Upsala och 1815 filos, magister,
prestvigdes 1816, blef 1828 kyrkoherde i Veckholms
församling inom erkestiftet, 1844 teol. doktor,
1861 ledamot af svenska akademien och afled i
Maj 1866. Vid hans ankomst till Upsala pågick den
fosforistiska rörelsen derstädes som lifligast och
äfven Börjesson tog verksam del deri, var medlem
af Aurora-förbundet och lemnade flera bidrag till
Poetiska kalendern. Sedermera dröjde det länge, innan
några nya prof af hans litterära verksamhet förekommo,
förr än han uppträdde såsom dramatisk författare
med »Erik XIV, sorgespel i 5 akter», som gafs å
kungliga teatern i Febr. 1846 och mottogs med stort
bifall såsom ett nytt uppslag inom vår dramatiska
litteratur. Dittills hade % våra sorgespel för det
mesta varit bildade efter franska mönster, men detta
närmade sig mera den engelska dramatiken. Det var
dock tillika så fosterländskt, hade så många snillrika
partier, och karak-tersteckningen deri var så lyckad,
att det alltid skall intaga en af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
