Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Oscar //.
ligare tillkommo inrednings- och dekoration$kbstnader,
.så att totalkostnaden utgjort 2,175,220: 60 rmt. Den
nya lokalen har emellertid varit tillräcklig för
de mer och mer ökade samlingarna, hvilka ock varit
ganska talrikt i besökla, så väl af koastnärar, fdr
studier, som af den större allmänheten. Till dessa
samlingars förökande ,och tillika till uppmuntran
för inhemska konstnärer begärde kongl.; maj:t ceh
be,vil-jade ständerna vid 1853, 1854 årens riksdag
ett årligt anslag af 2,000 rdr bko för hvartdera af
åren 1856-^1858 till inlösea af svenska konstnärers
arbeten^ hvilket anslag vid 1856-1858 årens riksdag
hojdtes till 6,000 rdi rmt årligen, att efter kongl,
maj:ts förfogande användas, samt från och med år 1864
blef ett reservationsanslag, så att derå uppkomna
besparingar finge för samma ändamål användas. Det
höjdes vid 1872 års riksdag ytterligare till 9,000
kr., under vilkor att kunna af kongl, maj:t användas
äfven till inköp af norska och danska konstnärers
alster. Genom en kunglig stadga den 13 Dec. 1872
upprättades ock nu en inköpsnämnd, bestående af de 5
utaf kongl, maj;t förordnade ledamöterne i nämnden
för inköp af konstverk för nationalmuseum, samt
6 andra personer, utsedde årligen, 3 af akademien
för de fria konsterna bland dess ledamöter och 3 af
museinämnden bland konstälskare, hvilken inköpsnämnd
hade att årligen hos kongl, maj:t föreslå de arbeten
af svenska, norska eller danska konstnärer, som för
den beviljade anslagssumman borde för statens räkning
inköpas-, med iakttagande att minst en tredjedel af
årsanslaget borde användas till inlöseri af norska
eller danska konstnärers arbeten.
Akademien för de fria konsterna, som under det
föregående tidskiftet varit utsatt för många
anmärkningar, hvilka äfven sedermera icke uteblifvit,
men som likväl alltmera visat, att den icke varit
oberörd äfven af; de nya konstriktningarna och
således med allt mindre skäl kunde beskyllas att hafva
stelnat i föråldrade former, erhöll den 2 Jan. 1866
nya stadgar, enligt hvilka dess bestämmelse är »dels
att med omsorg leda ochxfrämja målare-, bildhuggare-,
byggnads- och de öfriga bildande konsternas utveckling
och fortgång i Sverige, så att en allmännare smak oeh
insigt i dessa konster må spridas; dels att förestå
och besörja den offentliga undervisningen deruti,
så att ej blott skicklige konstnärer må danas,
utan äfven konstfärdighet utbredas till de yrken
och näringsgrenar, i hvilka konsten förädlande
ingriper». Akademien utgöres af en kansler,
då kongl. maj:t finner godt en sådan förordna,
en praeses, 10 inrikes hedersledamöter, 40 inrikes
ledamöter (bland hvilka valjas akademiens embetsmän:
en vice prseses, en direktör, en Sekreterare, en
kassaförvaltare, en bibliotekarie, 6 professorer
och 7 vice professorer) samt norska och utländska
hedersledamöter och ledamöter^ äfvensom inhemska
agréer, till obestämdt antal. Under akademiens
omedelbara, inseende står ett läroverk, för meddelande
af undervisning i konstbildningens särskilda arter,
fördeladt i tre klasser, af hvilka den första
innefattar elementår-undfervismngeri, den andra de
förberedande skolorna och den tredje de högre eller
tillämpningssko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
