Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sköna konsterna.
297
melodierna i Dybecks Runa, utgifvit åtskilliga
feäften sånger lör skolorna, komponerat manskörer
oeli romanser, satt guitarar-acGompagnement .till ett
stort antal sångstycke»t m. m. samt sålunda utöfvat en
ganska omfattande musikalisk verksamhet. .
Isak Albert Berg, född 1803, blef student i Upsala
1820 och ingick, efter tagen kansliexamen, på
tjenstemannabanan 1824, men till den musikaliska
stod dock i vida högre grad hans håg, och från 1825
fortsatte han -för den berömde sångläraren Siboni i
Köpenhamn de sångstudier han begynt i Stockholm. Under
area 1827-29 genomreste han Tyskland och Italien,
uppträdde på konserter i Dresden, Prag och Wien,
samt på scenen såsom tenorsångare i flera operor uti
Venedig, Triest, m. fl. orter. Efter sin återkomst
till Sverige blef han 1831 aastäld såsom sånglärare
vid kungliga teatern, sedan han året förut blifvit
kunglig hofsångare, var en längre tid sånganförare i
harmoniska sällskapet, blef ledamot af musikaliska
akademien 1831, samt har författat åtskilliga
sångstycken, men i synnerhet såsom sånglärare utöfvat
en ganska omfattande verksamhet och haft talrika
elever, bland andra konung Oscar II, prins Gustaf
och Jenny Lind.
Per Conrad Boman, född 1804, egnade sin egentliga
verksamhet åt tjenstemannabanan, å hvilken han
slutligen blef kamererare i general-tullstyrelsen*
men hade tiHika en rik musikalisk bildning, och
det lifligaste intresse för musik. Under flera år
var han musikreferent i Post- och Inrikes-tidningar,
lemnade äfven tal rika-och värdefulla bidrag till den
af <Wilhelm Bauck redigerade »Ny tidning för musik»,
höll i&54 en serie talrikt besökta föreläsningar öfver
musikens historia, samt har komponerat musiken till
»Byn i bergen, skådespel med sång i 2 akter», 1846,
och till »Ljungby horn och pipa, sagospel med sång
i 3 akter», 1858, »Gustaf Wasas dröm», kantat med
orkester, Vermlands-visan, rned variationer för piano,
samt några sånghäften. Han var ledamot af musikaliska
akademien och afled i Stockholm 1861.
Johan Niklas Åhlström, född i Visby 1805, student
i Upsala 1824, organist vid domkyrkan i Vesterås
1832, orkesteranförare vid Uadebergs teater 1842-54,
organist vid Ladugårdslands församlings kyrka 1854,
död i Maj 1857, var en utmärkt orkesteranförare
och en ät de flitigaste tonsättare Sverige egt Utom
kantater, trior, qvartetter, symfonier och ouverturer,
har han satt musik till öfver hundra teaterpjeser,
komponerat nära 200 entreaktstycken och samlat Öfver
300 folkmelodien
Andreas Randel, född 1806 i Romdala socken inom
Bleking, éer fadern var torpare, erhöll sin första
musikaliska bildning af en byspel-man,» som skänkte
honom en v W-och gaf honom undervisning i sättet
att traktera den. Vid tio års ålder hade den unge
violspelaren redan hunnit så långt, att musik
sällskapet i Carlskrona åtog sig hans musikaliska
uppfostran under en teoretiskt bildad musiklärare,
och vid i§ årsålder väckte han sådan uppmärksamhet vid
en musiktillställning i Gariskrona, att hofmarskalken
friherre de Geer på Finspong åtog sig fullföljandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
