Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sköna konsterna.
303
1871, FestrmisMc vid sällskapet Par Brikolls
hundraårsfest, 1875, m. fl. Déd 1885.
y&han August’ Stidtrman, född i Stockholm 1832,,
fick, likasom Normaw, i Leipsäg fullfölja siiia
här .började musikaliska fctudier, blef 1854
orkesteranförare vid d. v. Mindre teateriv 1-869
kormästare vid kurrgliga teatern och 1862 bitiädande
kapellmästare derstädes. Äfven han har värk en ganska
flitig tonsättare, som komponerat musiken till flera
dramatiska stycken, såsom Regina von Ikfrmerkz,
Fransmän och Ryssar, Lilla Fadette, 1854, Hin ondes
lärospån, Lyckans gåfva, 1856, Guldkorset, «&57,
Kröningsfesten, 1860, Giftbägaren, 1861, Dagen gryr,
1863, Bröllopet på Ulfåsa, 1865, Marsk Stigs döttrar,
1866, anordnat musiken till er* mängd andra stycken,
utgifvit »Hafsfrun», romans för tenor och * orkester,
»Qvarnruinen», ballad för baryton och orkester,
»Vallfarten till Kewlar», uvertyren till Orleanska
jungfrun, Visor t folkton, Ett bondbröllop, en af de
mest populära bland nyare tondikter, Andliga sånger
för blandad kör, Folkdansat för orkester, »Norske
digte och sange», ra. fl. Han afled i Februari 1876,
aktad och saknad såsom en af de mest framstående
biand våra yngre ton-sättare: .’....-<
Oscar tf e Val, ^föåå 183*2-, blef,, efter genomgången
kurs vid musikaliska akademiens " läroverk, lärare i
pianospelning, till dess han mot slutet af i85o-talet
erhöll anställning som orkesteranförare vid Södra
och 1871 vid Mhidre teatern samt gjorde sig i <lepna
egenskap berömd, äfvensom han varit e» ganska flitig,
ofta äfven lycklig tonsättare, som komponerat musiken
till en stor mängd å dessa teatrar gifna kupletter
och anordnat musiken till nära 200 teaterstycken. Han
afled i April 1873.
Under de senare åren hafva såsom tonsättare gjort sig
kända: Siegfrid Salonian^ hvars opera Diamantkorset
gifvits å Stora teatern i Stockholm 1886, ledamot
af musikaliska akademien 1^50; Albert Rubenson^ född
1826, ledamot af musikaliska akademien och direktör
för dess konservatorium 1872; J. G. JDenU>fäåå 1838,
kapellmästare, ledamot &f musikaliska akademien
1870, lärare i komposition och instrumentation
vki konservatorium 1882; y. C. Nardquist, född
1840, hofisapelimästa^ förste kapellmästare vid
de kungliga teatrarna, leda-mofc af musikaliska
akademien 1870, lärare i harmoni vid konservatorium
1880; Wilhelm Svsåbom, född 1843, ledamot af
musikaliska akademien och dess sekreterare: 1876;
Andreas Hallen, ledamot af musikaliska akademien
1884; J. A* Åhlström*omusikaliska akademiens
assdcié 1857; Erik Jacobsson, musikaliska
akademiens asgocié 1879; Emil Sjögren, m. fl.
’
Enskilda musikaliska sällskap, som väsentligt bidragit
till den musikaliska bilénhigens ^titveekliiag
hos oss, hafva varit ^Nya harmoniska sälhkkpet)
Mmikf&r?nmgm @éh FiNiarmewfska sålhkapeé\ Sttickholm,
samt &élharmonis&a s&llsk&ptt och Orjéi dr ångar \
Upsala.
I musrkens teori utkommo, utom flera arbeten af
Abr. Mankell,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
