Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Émbetsm ånntn.
307
att förbättra arbetsmetoderna och påskynda göromålen
inom de under hans departement lydande verk,
och röjde i allmänhet en rastlös arbets-ifver,
hvilket i förening med omtanken om en vidsträckt
enskild ekonomi medförde en öfveransträngning,
som slutligen lade honom på sjuksängen, och efter
en häftig febersjukdom afled han i Mars 1846. Hans
verksamhet å främsta platsen i konseljen blef sålunda
ej långvarig, men han hade dock inom densamma varit
den mest betydande, ej blott genom sitt embete, utan
äfven genom sitt inflytande och sin förmåga. »Ett
ljust och redigt förstånd», yttrar en minnestecknare,
»lätt och hastig uppfattning, mycken arbetsförmåga,
en mer än vanlig lätthet att uttrycka sig och att föra
ordet vid andras öfverläggningar, äro egenskaper,
som utmärkt friherre Nordenfalk och förklara hans
ovanligt hastiga befordringar.»
En annan inflytelserik medlem af konung Oscars
första konselj var chefen för civildepartementet
Olof Immanuel Fåhraus^ som likaledes redan under
Carl Johans regering inkommit i statsrådet. Född i
Slite på Gotland 1796 och son till godsegaren Carl
Niklas Fåhraeus, ingick han i kammarexpeditionen af
det kungliga kansliet 1815 oc^ tjenstgjorde tillika i
generaltulldirek tion ens kansli, blef 1825 kamrerare
vid generaltullstyrelsens revisionskontor och följande
året chef för vestra tulldistriktet, hvarefter han
under de följande åren användes i flera vigtiga
uppdrag rörande handels- och tullförhållandena
mellan Sverige, Norge och Danmark. Vid statsrådets
förändrade organisation 1840 blef han den förste
chefen för civildepartementet och bibehöll detta
embete äfven under konung Oscars regering ända till
September 1847, då han, enligt egen önskan, lemnade
konseljen för att blifva landshöfding i Göteborgs
och Bohus län» Flera vigtiga reformer och utfärdade
författningar hade emellertid berömvärdt vittnat om
hans verksamhet inom konseljen - såsom upprättandet
af de första landtbruks- och navigationsskolorna,
ombildningen af landtbruksakademien, utfärdandet
af nya handels-, fabriks- och handtverksordningar,
med upphäfvande af skråinrättningarna, m. m. Han
adlades 1842 och utöfvade sitt lands-höfdingeembete
till 1864, då han på egen begäran erhöll afsked med
pension, men har sedermera såsom ledamot af första
kammaren tagit verksam del i de särskilda riksdagarnes
förhandlingar. Tillika har han gjort sig känd såsom
vetenskapsman samt särskildt såsom skarpsynt forskare
och författare i entomologi, har tillsammans med
den bekante entomologen C. J. Schönherr utgifvit
det stora verket »Genera et species Curculionidum»,
6 delar, tryckt i Paris 1833-44, författat flera
monografier i Bohemans Insecta Caffraria, 1848-57,
och meddelat en mängd uppsatser i vetenskapsakademiens
samt i Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälles
handlingar m. m., blef hedersledamot af detta
samhälle 1831, ledamot af vetenskapsakademien 1840,
hedersledamot af landtbruksakademien 1848 samt af
vitterhets-, historie-och antiqyitetsakademien 1870,
och har vid 84 års ålder utgifvit ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
