Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Oscar IL
Då grefve Sparre i September 1856 lemnade
konseljen för att blifva president i Svea hofrätt,
efterträddes han såsom Justitiestatsminister af Clas
Efraim Gunther^ född 1799, filosofie magister 1824,
revisionssekreterare 1842 och konsultativt statsråd
vid de» stora ntinistér-förändnngen i April 1848. Han
tillhörde de liberale ledarnöteme i denna konselj,
men lemnade densamma, då de konservative der tycktes
vinna Öfverhanden, och blef justitieråd i September
1851. Från detta embete, kallades han att i September
1856 intaga främsta platsen i konseljen, men lemnade
denna plats redan i April 1858, för att åter inträda
i högsta domstolen, der han i allmänhet tycktes finna
sig bättre än inom konseljen och der han stannade
till sin död i Juli 1861, aktad såsom upplyst och
rättrådig domare, likasom han inom konseljen gjort
sig känd för sjelfständighet och frisinnade åsigter.
I September 1856 blef äfven den andra
statsministerplatsen ledig genom friherre
Sjernelds afgång, och friherre Elias Lagerheim
blef då statsminister för utrikes ärendena. Son
till presidenten i kammarkollegium friherre
Olof Elias Lagerheim och född 1791, hade han
blifvit andre sekreterare i kabinettet för
utrikes brefvexlingen 1813, förste sekreterare
derstädes 1819, chargé d’affaires vid hofven i
Berlin och Dresdan 1820 samt i Dresden och Wien
1821. Befordrad till kabinetts-sekreterare 1825,
blef han öfverpost-direktör 1831 och de förenade
rikenas minister vid danska hofvet 1836, från hvilken
plats han 20 år senare inkallades i konseljen, Såsom
statsminister för utrikes ärendena fick han i cirkulär
till samtliga svenska och norska sändebuden vid
främmande hof i April 1857 aflåta en allvarsam protest
mot ett ii.en rundskrifvelse till de danska sändebuden
af den danske ministern för utrikes ärendena von
Scheele förekommande utfall mot svenska regeringen,
i anledning af den skandinaviska agitationen inom båda
rikena, och förklarade deri, att »konungen medgifver
ingen, eho det vara må, rättighet att i officiel
väg, uti en skrifvelse stäld till en främmande makts
ombud för att meddelas de kabinett, hos hvilka de äro
anstälda, uttala ett direkt eller indirekt klander
af hans maj:ts regeringshandlingar.» Kort efteråt
frånträdde ock Scheele sitt embete och vänskapen
mellan båda regeringarna led intet afbräck genom hans
utfall. Friherre Lagerheim stannade emellertid icke
heller länge på sin nya plats, utan nedlade i Mars
1858 sitt embete och afled i September 1864.
Bland de liberale ledamöterne af den konselj,
som bildades i April 1848, var konsultativa
statsrådet Johan August Gripenstedt en af de mest
framstående. Född 1813; i Holstein, der fadern,
majoren Jakob Gripenstedt, då var bosatt, kom
han redan vid fyra års ålder till Sverige, blef
underlöjtnant vid Göta artilleri-regemente 1831 och
löjtnant 1837. Hans politiska bana begynte vid 1840-41
årens riksdag, der han.redan gjorde sig så bemärkt,
att han invaldes först i bevillnings-och mot slutet
af riksdagen i konstitutions-utskottet samt redan nu
betraktades som en af de främste riddarhustalarne. Vid
följande riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
