Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen - Riksdagsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Oscar II.
förut genomförda organisation af sjöförsvaret
blifvit af regeringen beslutade. Sedan 1852 var
han hedersledamot af landtbruksakademien, sedan
1856 af akademien för de fria konsterna, sedan 1849
ledamot af krigsveténskapsakademien, sedan 1854 af
vetenskapsakademien, sedan 1867 serafimerriddare. Han
afled i Mars 1875, högt aktad af alla för sin
redbarhet, fein varma fosterlandskänsla, sin välvilja
mot alla, som med honom kommo i ^beröring. Han var
derjemte en mecenat i ordets vackraste betydelse,
en frikostig uppmuntrare både af vetenskap ock
konst, samt har äfven derigenom gjort sig hos många
oförgätlig.
De öfrige ledamöterne af statsrådet under Carl XV:s
regering så väl som de under konung Oscar II:s hafva
i det föregående blifvit omnämnda.
Riksdagsmännen.
. Bland riksdagsmän, som under det föregående
tidskiftet gjort sig bemärkta, men hvilkas verksamhet
fortfarit under den derpå följda tiden, intogs, enligt
hvad temligen allmänt erkändes, främsta rummet af
grefve Carl Henrik Anckarsvärd. Vi hafva i föregående
del omnämnt hans uppträdande till slutet af 1840
års riksdag, under hvilken han nådde höjden af sitt
politiska inflytande. Han hade då varit ordförande
i konstitutionsutskottet, verksamt bidragit till
aflåtande af det digra anmärknings-memorialet mot
konungens rådgifvare och till utskottets förslag
rörande representationens ombildning, till närmare
öfverensstämmelse med den norska, samt var i
allmänhet den liberala oppositionens erkände chef
och främste talare. Efter konung Oscars uppträdande
på tronen blef grefve Anckarsvärds ställning icke
så litet förändrad. Den nye konungen tycktes i
flera hänseenden vilja gå det liberala partiets
Önskningar till mötes, och ehuru detta rjarti
fans mycket svårt att tillfredsställa, kunde dess
målsmän dock icke gerna drifva samma opposition som
under den föregående regeringen, hvars bestämdt
angifna konservativa grundsatser man då hade att
bekämpa. Under 1844, 45 årens riksdag tycktes grefve
Anckarsvärd ock iakttaga en afvaktande hållning,
utan att hvarken sluta sig till regeringen eller
uppträda i opposition mot densamma. Sedan det hvilande
representations-förslaget fallit, var han ordförande
i »reformvännernas sällskap», som bildat sig för att
uppgöra nytt förslag, * och vid följande riksdagen
tillhörde han åter oppositionen,*ehuru han ej nu hade
anledningar att uppträda med sarnma skärpa söm under
den föregående regeringen. Vi hafva i Öfversigten
af de särskilda riksdagarnas förhandlingar omnämnt
hans andel i desamma, hvilken i synnerhet i fråga om
revision af föreningsfcfrdraget med Norge vid 1860
års riksdag var rätt betydande. Grefve Anckarsvärd
var då 77 år gammal och uppträdde likväl, oaktadt
denna höga ålder, med en värme, som ej för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
