Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Oscar II.
städernas beskattning, blef landshöfding i Nyköpings
län 1858, var landtmarskalk vid 1862 och 1865
årens riksdagar, samt hade i denna egenskap att
underteckna den sista ståndsriksdagens beslut om den
nya riksdagsordningens införande. Sedermera har han-
under de flesta riksdagarne varit talman i första
kammaren och fullgjort äfven detta förtroendeuppdrag
med samma oveld och samma öfverlägsna förmåga,
som han ådagalagt under utöfningen af de många
ordförandebefattningar han förut innehaft.
Likasom grefve Lagerbjelke var den siste
Landtmarskalken, var Nils Larsson i Tullus
bondeståndets siste talman. Född 1822 i Tullus i
Jemtland, genomgick han från sitt tionde till sitt
fjortonde år Frösö skola, men biträdde sedermera
sin fader, förre riksdagsmannen Lars Olofsson, i
skötseln af hans hemman, hvilket han efter faderns
död öfvertog 1845, blef kort derefter socknens ombud
vid landstinget och valdes 1850 till riksdagsman samt
har sedermera deltagit i alla följande riksdagar,
ända till 1878, varit ledamot än af bevillnings-,
än af stats-, än, under de flesta riksdagarna,
af konstitutionsutskottet, äfvensom 1858 af
komitén för afgifvande af förslag till förordning
om kommunalstyrelse och landsting, samt vid flera
tillfällen som statsrevisor deltagit i granskningen
af stats-, banko- och riksgäldsverkens räkenskaper
och förvaltning. Under 1862, 63 och 1865, 66 årens
riksdagar var han bondeståndets talman, samt blef
1863 riddare af Vasaorden, äfvensom han då invaldes
i landtbruksakademien. Utom i flera frågor rörande
länet eller enskilda korporationer, har han med
framgång verkat för afskaffande af bördsrätten, såväl
i stad som på landet; för upphörande af handels- och
sjöfartsafgiften och i sammanhang dermed indragning
af konvoykommissariatet; för åtgärder till beredande
af större likställighet mellan Sveriges och Norges
tullbestämmelser, och för transito-rättens införande
i den svensk-norska mellanrikslagstiftningen,
äfvensom han kraftigt medverkat till de reformer i
vår tullagstiftning, som genomfördes vid 1853, 54 och
1856-58 årens riksdagar, samt har i allmänhet varit en
bland de inflytelserikaste medlemmarne af sitt stånd.
Detsamma kan äfven med fullt skäl sägas om
representanten inom borgareståndet vid de
flesta ståndsriksdagarne under detta tidskifte,
Per Muren. Född 1805 vid Gnarps Jernbruk i
norra Helsingland, der fadern, Olof Muren, var
bruksinspektör, sattes han vid 16 års ålder i
handel i Gefle och blef egen handlande derstädes
1829. Hans goda hufvud, redbarhet och praktiska
duglighet blefvo snart bemärkta och beredde honom en
mängd förtroendeuppdrag. Vid unga år invald bland
borgerskapets äldste, var han en längre tid dessas
ordförande och, efter de nya kommunalförfattningarnas
införande, ordförande för Gefle stadsfullmäktige
samt i Gefleborgs läns landsting åren 1864-69*
Redan vid 1847 års riksdag var han en af Gefle
stads representanter i borgareståndet, och detta
förtroendeuppdrag förnyades under riksdagarne 1850,
51, 1856-58, 1862, 63 och 1865, 66, under hvilka båda
sistnämnda riksdagar han var ståndets vice talman,
samt hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
