Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återblick.
333
sjelfrådigt, som hans alltför inskränkta
förståndsförmögenheter medgåfvo. Oförmögen att rätt
bedöma de europeiska förhållandena och Sveriges rätta
plats inom det europeiska samhället, sjelf klok,
envis, missledd äfven af sina lofvärda egenskaper -
sin fasta religiösa förtröstan, som koin honom att
anse mensklig klokhet öfverflödig, sin lika fasta
rättskänsla, som fäste intet afseende vid hans folks
förmåga att bära följderna af denna, då den drefs
till ytterlighet - bragte han Sverige lika nära sin
undergång som före honom Carl XII under liknande
förhållanden, rnen, i saknad af Carl XILs personliga
storhet, skedde det nu föga ärorikt.
Svenska folket hade emellertid vid båda tillfällena
lidit alltför mycket af den obegränsade konungamaktens
utöfning att icke söka ett korrektiv mot missbruket
deraf. Varnad genom följderna af den. alltför långt
drifna folkmakten under frihetstiden, sökte man
nu bättre afväga förhållandena mellan konungens
och folkets myndighet och förekomma, att den ena
inkräktade på den andras område. . Häri lyckades
man ock, åtminstone bättre än vid något föregående
tillfälle, och 1809 års grundlagar hade också,
utan väsentliga rubbningar, bestånd längre än några
föregående, alltsedan svenska folket under Christinas
minderårighet erhöll sin första egentliga, mera
bestämdt affattade grundlag.
Efter få års förlopp intogs tronen af en ny
konungaätt, hvars stamfader återstå!t Sveriges alltför
mycket nedsatta politiska anseende, tillvägabragt
de båda skandinaviska rikenas förening och gjorde
en orubbad fred med utländska makter samt en
fortgående utveckling af Sveriges inre förhållanden
till hufvudsyftet för sin statskonst. Sedan dess
har ock Sverige egt lyckan af ett ostördt fredslugn
längre än under någon föregående tid under hela dess
historia. Den inre utvecklingen har ock fortgått
rikare än under någon föregående tiderymd. Sveriges
folkmängd har blifvit större än under dess
storhetstid, dess handel och näringar ojemförligt
mera utvecklade än någonsin, välmågan och bildningen
allmännare spridda än förut. Vi hafva under denna
tiderymd haft en vitter storhetstid, mångsidigare
och rikare på snillen än under något föregående
tidskifte, och äfven en vetenskaplig, täflande
med den- under frihetstiden. I allmän bildning kan
svenska folket mäta sig med hvilket annat som helst,
och båda statsmakterna hafva täflat i omsorger om
dess befordrande. Äfven den politiska bildningen har
vunnit en ganska betydande utveckling. Den urgamla
representationsformen har ock funnits alltför tung,
och ståndsrepresentationen har fått vika för en ny,
grundad på samfälda val. Följden har likväl blifvit,
att vid våra riksdagar en samhällsklass, närmast
motsvarande de forne odalmännen, vunnit en alltför
märkbar öfvervigt, som icke med rätt blida ögon ses
af de öfriga, och det tyckes som vårt samhällsskick
tagit en riktning att återgå till sin utgångspunkt,
då de besutne jordegarne voro de maktegande. Striden
är dock ännu oafgjord, men derunder har lösningen af
vigtiga frågor, synnerligast de om ordnandet af vårt
försvarsväsen och om införandet af lika be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
