Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Margaretas reduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle hemmanet återgå från frälset och till skatt
under kronan, men i det förra mot återbärande från
bondens eller hans arfvingars sida af köpesumman
inom en viss tid, i det senare uttan all lösen.ᛡ
3:o) Alla ofvannämnda gods, som på förbemäldt sätt
frångått kronan och bönderna, skulle beläggas med
qvarstad, på det att icke något skulle roffas eller
skinnas eller något deraf upptagas eller uppbäras,
förrän laga undersökning på räfstating skett.
4:o) Rörande den förminskning i kronans inkomster, som
uppstått derigenom, att månget hemman under dessa
tider blifvit frälse, beslöt man, att allt frälse,
som icke var förvärfvadt på de i lag stadgade vilkor,
skulle upphäfvas och innehafvaren deraf återgå under
skatt till kronan, så framt ej »vårs herres konungs
synnerliga nåd» mellankom. Dessutom skulle alla, som
vilja åtnjuta sitt frälse, »varda konung Eriks män»
inom 6 veckor sedan pålysning derom i de särskilda
lagsagorna utgått. Ingen måtte blifva frälse »utan
med lagom» och frälse på stadsegendom endast förvärfvas
»efter thy som deras byarätt utvisar».
5:o) Om alla dessa saker skulle ransakning ske och
slutligen dom falla på de räfsteting, hvilka nu
bestämdes att hållas inom hela riket på vissa tider
från 14 dagar efter Michelsmessan till Fastan följande
året. På dessa räfsteting skulle äfven jordatvister
mellan enskilda slitas, »så att hvarjom sker rätt».
6:o) Slott och fästen, som blifvit uppförda, sedan
konung Albrekt inkom i riket, skulle nedbrytas,
så snart konungen eller drottningen genom sitt bud
gåfvo tillkänna, att de ej längre ville hafva dem
ståndande. Man skulle bättre hädanefter än härtill
hålla konungens eller drottningens bref, och utan
bemyndigande af dem skulle ingen ega rätt att lägga
skatt eller tunga uppå. Den deremot bröte, han skulle
bättra derför »efter thy lagboken utvisade».
7:o) »Likaledes» – heter det vidare – »hafver
vår nådige herre konung Erik och vår fru, drottning
Margareta för riksens bästa och riksens råds böns
skull låtit anstå om de delar, gods och bönder», som
kommit från kronan under Bo Jonsson (Grip) och som
nu innehades af hans arfvingar, hvilkas talan fördes
af Knut Bosson. Han erhöll anstånd till påföljande
pingst att bevisa sina anspråk eller förlikas med
kronan och bönderna. Underläte herr Knut Bosson
detta, skulle lagmannen eller underlagmannen i den
lagsaga, der godset låg, äfvensom biskopen i samma
biskopsdöme jemte andra 12 gode män, hvilka dertill
varda i hvarje lagsaga nämnde, genast döma allt
sammans under konungen, kronan och bönderna igen,
utan att hvarken konungadömet eller bönderna derför
skulle erlägga någon lösen. – Rörande åter hvarje
annan tilltalan mot herr Knut, så egde hvarken
konungen eller drottningen rätt att lemna anstånd,
utan skulle derom dömas å nästa räfsteting efter thy
som lag och rätt är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
