Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Eriks förmälning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få emottaga henne och konung Erik sjelf kom till den
ändan till detta sitt rike.
Denna hans färd blef för Norge äfven en hyllningsfärd,
ty han hade icke, sedan han blef myndig, varit
der. Vi kunna härvid icke underlåta att omnämna den
instruktion, som drottningen gaf den unge konungen
med sig på denna vigtiga färd. Den visar tydligt,
huru föga hon ansåg sig kunna räkna på Eriks eget
omdöme, och huru noga hon var, att han ej skulle
afgöra något af vigt på egen hand. Vid afskedet lade
hon Erik allvarligen på hjertat att noggranneligen
öfverläsa densamma, »så att du fulleligen förstår
och vet att svara och handla».
Enligt denna instruktion skulle Erik undfägna
norrmännen med tyskt öl och med mjöd och låta
allmogen öfver allt hylla sig. Kom någon och bad
om stadfästelse på sina friheter, skulle han svara:
»Dertill kan jag intet göra, förr än min moder kommer
hit upp, ty hon vet mera derom än jag.» Blefve han
bjuden till gäst, skulle han emottaga bjudningen
och icke undandraga sig, vore det ock en bonde,
som bjöd; »han skulle icke förakta gåfvorna, att
ej folket finge en styggelse dervid». Men framför
allt skulle han vara tålmodig samt bittida och sent
uppmärksam på allt, »taga väl vara på sina ord och
icke tala i harmen». Man tycker sig höra en mor, som
förmanar sin son, då han för första gången drager ut
i verlden på egen hand. Men denne son var konung och
tjugutre år gammal. Det föll sig på längden svårt att
höra och underkasta sig sådana förmaningar. Också
finna vi snart konung Eriks öra slutet för dem.
Färden genom Norge 1405 blef uteslutande en
hyllningsfärd, ty den engelska prinsessan kom icke;
det är obekant af hvad anledning. Men sommaren 1406
affärdades af Margareta och Erik till England en
beskickning, som bestod af Thure Bengtsson (Bielke)
och tvänne danska herrar, för att emottaga den unga
drottningen.
En betydlig flotta var i England utrustad för hennes
öfverföfande, men den råkade ut för motvind och storm,
så att prinsessans ankomst blef länge fördröjd.
I Lund i erkebiskopshuset firades förmälningen –
det var mot slutet af Oktober 1406 – och, såsom
naturligt var, samlades dit allt hvad Norden då egde
mest lysande och utmärkt.
Såsom vanligt vid sådana högtidligheter hölls äfven
tornering, och krönikeskrifvaren talar om de präktiga
hästarne och de lysande sidentygen och guldsmyckade
schabraken. Såsom hemgift skall Filippa hafva fört
med sig ett enda penning, men den var af guld och så
stor att den var värd många tusen mark.
Bland drottningens engelska följe var en riddare vid
namn Henrik Fizhugher, herre till Ravenwathe. Han
gjorde i from ifver ett besök i Vadstena kloster,
der han förklarade, att han ville grunda ett
Birgittinerkloster i England och bad att tvänne af
ordensbröderna för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
