Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holsteinska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
året derpå 1417 intogs. »Om han (konungen) i samma
anfall hade stormat slottet Gottorp, hade han tagit
det, enligt hvad någon berättat, som återkommit
från belägringen» – antecknade Vadstenamunken i
sin dagbok. – En dansk riddare skall till och med
hafva uppmanat konungen att fortsätta anfallet och
försäkrat honom, att han snart skulle få grefven
(Henrik, Gerhards son) i sina händer, men konungen
afbröt riddaren med den frågan: »och om du nu finge
honom, ville du koka eller steka honom?»
Detta slott, som ligger strax utanför Sleswig,
lyckades emellertid icke Erik att få i sitt våld,
mindre i följd af de hjelpsändningar, som ankommo,
än derigenom att sändebud ifrån Lybeck och andra
hansestäder infunno sig i lägret och påyrkade, att
fiendtligheterna måtte inställas, emedan de skadade
städernas handel. Följden häraf blef ett stillestånd,
som dock föga efterlefdes.
Holsteinarne begagnade hvarje medel för att vinna
det omtvistade landskapet. De utfärdade till och med
kaparbref, i följd hvaraf en mängd ännu qvarlefvande
Vitalianer åter började infinna sig i Östersjön och
taga sina tillhåll i de holsteinska länderna. Likaså
förmådde de invånarne i de delar af hertigdömet,
hvilka redan svurit konungen trohetsed, att affalla
från honom. Detta var särskildt fallet med Femern,
som till bevis på sin tillgifvenhet för Holsteinarne
upptagit deras sköldemärke i sitt vapen, och här
beslöt den uppretade konungen att gifva en hotande
varnagel för sådana affall från troheten mot honom.
Om våren 1420 utrustade konung Erik sin flotta. Den
1 Juli ankom han utanför Femern och försökte genast en
landstigning. Sjelf sprang han i land och der uppstod
en het strid, som så när kostat konungen lifvet,
om icke de omkring honom varande svenskarne räddat
honom.
Konungen gjorde derefter en landstigning på
holsteinska kusten, men återkom snart och sökte
från en liten holme sydvest om Femern förnya sina
anfall. Men han blef flera gånger afslagen. Öboarne
blefvo efter dessa framgångar så öfvermodige, att
de genom anställande af danslekar på stranden sökte
håna konungen. Äfven förhånliga visor diktades och
sjöngos. En sådan sjöngs ännu på 1600-talet, uti
hvilken förekommo följande verser:
»Venn de Ko kan Side spinnen
schal Koning Erich unse Land gewinnen».
(När en ko kan silke spinna,
skall konung Erik vårt land vinna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
