- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
63

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsåren 1421-1429

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ett par dagar efter midsommar afkunnade kejsaren i
Buda[1],
i närvaro af en stor mängd prelater, riddare,
grefvar och lagkunnige män, en dom om Sleswig,
»att detta hertigdöme jemte Frisland och Alsen samt
allt hvad dertill hörde utgjorde en del af Danmarks
rike, hvarför grefvarne af Holstein aldrig kunde få
någon rättighet öfver dessa länder, liksom de aldrig
hade egt någon rättighet till dem».

Konung Erik fortsatte sedan sin resa från Ungern till
Venedig, hvarifrån han for till det heliga landet,
till Jerusalem. På hemresan besökte han om våren 1425
ännu en gång konungen i Polen. I Maj 1425 återkom
han till sina riken.

Konungen hade väl på sin resa vunnit både
bundsförvandter och den kejserliga domen, och han
kunde visa bref derpå, men något mer kunde han ej
heller. Ty både bundsförvandter och dom förblefvo
endast på papperet. Kejsaren uppmanade alla tyska
rikets ständer att styrka hans dom, men i verkligheten
vans intet. Endast en förlängning af stilleståndet
åstadkoms; det var om hösten samma år konung Erik
kom hem.

Men sedan han samlat folk från alla tre rikena,
började han åter 1426 belägra Sleswig. Hansestäderna
understödde emellertid hertig Henrik, och deras
krigsförklaring mot konungen tillintetgjorde hans
afsigter mot Sleswig.

Följande året 1427 försökte hertig Henrik att
taga Flensborg. I hans här funnos äfven hamburgska
och lybska hjelptrupper. Men som angreppet på den
välbefästade staden företogs i förening med flottans
rörelser och man saknade belägringsmaskiner, hade
man kommit öfverens om att icke göra något anfall
fore Kristi Himmelsfärdsdag. Besättningen i staden,
hvars mod upplifvades genom kraftfulla uppmaningar
af en närvarande biskop, såg med förundran sin
öfverlägsna fiendes overksamhet. Snart började de håna
tyskarne och ropade, när någon af dem kom så nära,
att det kunde höras: »Hafven I mod så kommen och
dricken festöl med oss». Detta väckte i synnerhet
Hamburgarnes vrede och deras anförare, en rådman
Kletze, beslöt att begagna första timme af den för
angreppet bestämda dagen för att utkräfva hämd.

Aftonen fore Kristi Himmelsfärdsdag bjöd han derför
till sig så väl sitt eget folk som de närvarande
holsteinska Vitalianerna, och vid aftonmåltiden
gick det rundeligen till, så att ingenting sparades,
allraminst ölet. Härmed fortsattes ända tills
midnattstimmen var inne. Då reste sig rådmannen från
sin plats och omtalade för de församlade anledningen
till gästabudet. Alla ögon flammade af stridslust,
någon uppmaning behöfdes icke, staden skulle tagas i
första stormningen, det var en afgjord sak. I detsamma
förkunnade vakten dagens inbrott, och nu bröto de
halfrusige upp från bordet och stormade åstad under
skrik och buller.


[1] Då Ungerns hufvudstad, belägen vid Donau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free