Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Puke - Hans Kröpelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljungan mellan Stödesjön och sjön Marmen i
Medelpad ligger ett berg, som af gammalt burit
namnet Skansberget. Det har fatt sitt namn af en
forntida befästning, hvaraf ännu lemningar torde
finnas qvar. En gammal anteckning anför som bevis
på fästets styrka, »att en grof stenmur af 6 alnars
höjd är efter gamla fästningen öfrig och kan knappt
beskådas utan förundran öfver den styrkio, som
fordrats till dess sammanläggande». År 1684 om hösten
ransakades af häradshöfdingen Erik Teet häruppe efter
gamla minnesmärken på regeringens befallning. I den
berättelse, som med anledning deraf insändes till
Stockholm, och som nu förvaras i Kongl. Biblioteket,
säges om detta minnesmärke: »Uti Stöde mellan Tuuna
och Nännesjo på denna sidan hemgrafven är ett berg,
som kallas Skantzberget, derest rudera finnas efter
gambal skantz.» – Hemgrafven är namnet på Ljungan
mellan de båda nämnda sjöarna[1]. Om nu detta fäste
eller något annat – vid Attmar finnas äfvenledes
lemningar efter murar, så ock vid Borgsjö, hvars namn
redan hänvisar på en gammal borg[2]
– varit det vid
denna tid förekommande Kryssberg, eller om det legat
mera norr ut, det kan numera svårligen afgöras.
Det gick med lust att drifva undan de främmande
fogdarne. Och när Norrland var fritt, drog Erik
Puke med sina skaror söder ut att förena sig med
Engelbrekt, som ifrån Upsala ryckt mot Stockholm.
Hans Kröpelin.
Stockholms slott innehades då liksom de andra slotten
af en utländing, Hans Kröpelin. Det var sannolikt en
Preussare. Åtminstone egde han många förbindelser med
personer i detta land. Han hade redan under drottning
Margaretas tid inkommit i landet och af henne åtnjutit
stort förtroende. Kort efter drottningens död finna
vi honom såsom fogde på Bohus nere i Viken. 1421 var
han höfvidsman på Stockholms slott och medlem af
konungens råd.
Hans Kröpelin åtnjöt högaktning af både vänner och
fiender och synes hafva förtjent det. Tvänne intyg,
som vitsorda den främmande riddarens goda egenskaper,
hafva vi i behåll och införa dem här. Det ena är från
ett lagmansting i Sigtuna år 1424, der det heter, att
allmogen hade alldeles intet käromål mot Kröpelin,
hans fogdar, embetsmäm, länsmän eller tjenare i
någrahanda måtto. Det andra är utfärdadt af riksens
råd år 1435. Rådet berömmer honom »att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
