- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
113

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tilldragelserna under år 1435

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utfärdade rådet en uppmaning till alla, som tjenade
utländska slottshöfvidsmän, att de skulle inom 14
dagar lemna sådan tjenst och inställa sig hos »riksens
män».

Nu tillstundade dagen för det utsatta mötet med
konungen i Stockholm. Det var den 29 Juli, som derför
var bestämd. En mängd förnäma herrar ankommo till
staden. Äfven danskar och norrmän infunno sig. Också
den preussiske riddaren, som jemte Kröpelin mötte
Engelbrekt och rådsherrarne i Sigtuna och sedan
utverkade mötet i Halmstad, kom till Stockholm. Han
hette Henrik von Rowerdere. Men konungen sjelf kom
icke.

Den 29 Juli kom och gick, månaden blef full
och sedan gingo ytterligare veckor och månader,
utan att någon konung Erik hördes af. De svenske
herrarne blefvo missnöjde. De började finna, att
intet var att lita på hos konung Erik och redde
sig till att lemna Stockholm. De vände sig till
Hans Kröpelin och talade hårda ord. Men Kröpelin
och de danske herrarne lyckades dock förmå dem att
bida till mormessan. Emellertid fordrade man af de
församlade danske och norske herrarne en försäkran,
att om konungen ej komme före den 8 September eller
skickade fullmäktige, skulle Halmstad-dagtingan
det oaktadt träda i verkställighet. Denna försäkran
lemnades också. Det skedde på Norrmalm söndagen den
10 Augusti. Biskop Olof i Bergen samt femtiofem
danske och norske herrar äfvensom Stockholms
borgmästare och råd förpligtade sig att som
redlige dannemän draga försorg om, att allt som
lofvadt var skulle obrottsligen hållas. Samma
dag uppsattes på Långholmen en skrift, hvari
en mängd riddare och väpnare af riksens råd i
Sverige biträdde det beslut, som under Engelbrekts
ledning blifvit fattadt i Upsala vid pingsttiden.

Men äfven September månad synes hafva gått, utan
att konungen hördes af.

De svenske rådsherrarne drogo till Jungfruhamn
utanför Stockholm konungen till mötes. Medan de
här väntade på konungens ankomst, utfärdade de ett
frälsebref för en vid namn Lasse i Gulstadom. Brefvet
är undertecknadt af erkebiskopen, biskop Knut
i Linköping, Engelbrekt och allt riksens råd i
Sverige. Det var den 7 Oktober. Dagen derpå var
sannolikt den, då konungen ankom.

Rådsherrarne följde konungen till Stockholm,
och öfverläggningarna började oförtöfvadt.

Hvad som fördröjt konungens afresa är svjårt att
säga. Underhandlingarna med holsteinarne var det
icke, ty freden med dem och Hanseaterne var slutad
redan 14 dagar före den 29 Juli. Under färden
hade han som vanligt olycka med sig. I Kalmarsund,
miste han ett fartyg, »en barsa», om 80 svåra läster.

På vårfrudagen öppnades mötet i Clara kloster. Sedan
flyttade man sig till Helgeandsholmen, der äfven
konungen var närvarande. Här framlades för konungen
almogens klagomål. Det är en bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free