Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungavalet i Sverige - Konungavalet i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kröning i Upsala, den förste infödde svenske konungen
allt sedan Magnus Eriksson och hans söners tid. Hvad
som synnerligen bidrog att fästa denna högtidlighet
i folkets sinne, var den omständighet, att ingen
kröningsgärd upptogs, utan all ståten kunde gå för
sig utan något betungande för folket. Konungen sjelf
bestod nemligen alla kostnader.
I afseende på lagligheten af det här ofvan skildrade
konungavalet hänvisa vi till de för detsamma gällande
former, hvilka vi förut anfört ur Uplandslagen och
hvilka hufvudsakligen voro desamma i Christofers
lagbok. Vi återkomma till detta ämne i öfversigten
af medeltiden.
Konungavalet i Danmark.
Man känner icke med visshet, hvem som öfvertog
styrelsen i Danmark efter konung Christofers död,
om det var rådet, eller om det var drottningen,
hvilket senare af yngre danska historieskrifvare anses
sannolikt. Emellertid synes det, som om man denna
gång verkligen velat afbida svar ifrån svenska rådet
om ett gemensamt sammanträde för att afgöra, huruvida
en gemensam konung skulle väljas eller icke. Det blef
dock snart, äfven utan någon sådan öfverläggning,
tydligt, att man i Sverige icke var sinnad att välja
någon gemensam konung med Danmark. Man började då i
detta rike se sig om efter en konung.
En sådan kunde finnas på nära håll. Det lefde
då i Danmark en riddare, ung, rik och ansedd och
dertill nog mäktig att våga kasta sina blickar på
Valdemarernes och Margaretas krona. Det var Knut
Henriksson Gyldenstjerne. Han hörde till samma slägt
som Carl Knutssons i Sverige måg, och man kan icke
undgå att finna en viss yttre likhet mellan dessa
båda mäns sträfvanden, äfven om man icke derför tror
på någon hemlig öfverenskommelse dem emellan. Sjelfva
enkedrottning Dorothea, säges det, skall med välvilja
hafva sett den unge sköne riddarens sträfvanden och
lofvat att gifva sin hand åt den nye konungen. Som
derigenom hennes lifgeding skulle komma att förblifva
under kronan, fick hennes tycke och önskan en högre
vigt, än hvad som eljest skulle hafva varit fallet.
Flertalet af de danska herrarne kunde dock ej
förlika sig med den tanken, att en deras jemlike
skulle blifva deras herre och konung, huru mycket än
denne jemlike kunde vara drottningen till behag. De
kastade sina blickar på en aflägsen anförvandt till
det gamla konungahuset, hertig Adolf i Sleswig. Vi
känna denne hertig Adolf från det holsteinska kriget
under konung Erik. Han var den ende qvarlefvande
af hertig Gerhards trenne söner. Den äldste brodern,
den kraftfulle och tappre Henrik, sågo vi stupa vid
försöket att storma Flensburg år 1427, den yngste,
Gerhard, påminna vi oss såsom anförande den stora
hanseatiska flottan, som år 1428 förgäfves försökte
taga Köpenhamn. Äfven denne Gerhard dog innan krigets
slut år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
