Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Slaget på Hälleskogen och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre skaror rönte nu häruppe samma mottagande som
nere i Jönköpingstrakten, och ännu farligare var det
att skilja sig från hufvudhären efter nederlaget
i Hälleskogen. Bönderne öfverföllo och ned gjorde
alla sådana krigarehopar, och ingen försigtighet var
tillräcklig att förekomma faran i trakter, der hvarje
skogsstig, hvarje klyfta var till de anfallandes
förmån.
Bland dem, som utmärkte sig i detta sätt att göra
fienden afbräck, var den nämnde presten Johan. Han
höll godt utkik i Gryta skär, och så fort en fiende
visade sig, så var han genast till hands med sina
bönder och stridde manligen. Alla fångar, som togos,
skickade herr Johan till biskopen. Derom talades sedan
mycket bland folket, och rimkrönikan har följande
rim, som förenade minnena af både sockenpresten och
biskopen. Det månde konungen – säger hon –
– – – – – – – – – illa förtryta
att han skulle rymma för Kettil och gryta.
Kettil och gryta fast öfversjöd,
medan så många störta för honom död.
Harakers nuvarande kyrka skall hafva blifvit bygd af
det byte, som vans i slaget på Hälleskogen[1].
På prestebordets gärde invid kyrkan har man i
jorden funnit en mängd vapen, svärdklingor och
svärdfästen samt pilar, hvilka ännu skola förvaras
i socknen. Man synes deraf kunna sluta, att ett
slag stått här på gärdet norr och vester om kyrkan
och på den der nedanföre liggande myren. I medlet
af förra århundradet syntes ännu skottgluggar i
kyrkogårdsmuren, och i en beskrifning öfver socknen
från den tiden säges det, att dessa skottgluggar
ansågos hafva varit begagnade i slaget 1464. Huru
dermed förhåller sig, är svårt att säga. Efter de
berättelser om slaget, som hunnit till vår tid,
synes man icke få antaga att någon förskansning här
hunnit uppföras. Men här kunde hafva stått någon
äldre byggnad, hvaraf danskarne betjente sig.
Vi hafva förut talat om den uråldriga bygden i
denna trakt. Ett intyg derför, som här må nämnas,
är det som ligger i namnen Frövi, Frövisjön och äfven
Fröslunda. Här har otvifvelaktigt vid ortens första
bebyggande varit ett offerställe helgadt åt Frej,
hvaraf namnet Frövi, liksom Fröslunda eller Frejslund
påminner om den heliga offerlunden. På ett berg invid
gården Fröslunda synes ännu i dag lemningar efter
en sådan lund. Derinvid är också en grotta bildad
af underliggande stenar och en der ofvanpå liggande
ofantlig sten.
En strid, som väckte mycket uppseende, emedan de som
vunno segern stridde till lands, men de besegrade
från fartyg, var en, som egde rum vid Qvicksund. Detta
smala sund sammanbinder de båda
[1]
Dock synes denna kyrkobyggnad icke hafva varit den
första. Enligt biskop Peters bref från Färingsön har
redan på 1280-talet här varit socken och således äfven
kyrka. Kan dock vara att denna varit af träd eller att
den blifvit flyttad. I den nuvarande Harakers kyrka,
som är helt och hållet af tegel, finnes intet tecken
till gråstensmur, som är det vanliga kännemärket på
uråldrighet för de äldsta kyrkorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0354.html
