- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
386

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Bosson Sture - Erkebiskop Jöns Bengtsson dör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppsnappat från Erik Axelsson, och hvari det tydligen
visade sig, att denne föranledt striden mellan
Nils Sture och Erik Nilsson. Erik Axelsson sökte
samla Roslagsbönderna omkring sig och möta Ivar
Gren, men det misslyckades alldeles. Han måste
draga sig tillbaka till Stockholm och nu ryckte
de erkebiskoplige, Ivar Gren och Erik Nilsson, mot
staden att belägra den.

Erkebiskop Jöns Bengtsson dör.

Erik Axelsson hade knappt ankommit till Stockholm,
förr än han från slottet kunde se, huru en stark
flotta kom framseglande, segel efter segel, mellan
öarna till staden. Det var en dansk flotta. Marsken
Clas Rönnow var befälhafvare och erkebiskop Jöns
Bengtsson stod vid hans sida. Konung Christian
hade efterkommit erkebiskopens råd och begäran om
hjelp. Den 25 Juli hade Ivar Gren och Erik Nilsson
upprättat sitt läger på Norrmalm. De danske lägrade
sig nu på Södermalm, der också Erik Carlsson (Vasa)
infann sig.

Omkring den 10 Augusti begaf sig erkebiskopen till
Upsala att underhandla med allmogen, som då samlades
dit. Erik Carlsson drog åt Södertelje att jaga undan
en hop bönder, som ville falla belägringshären i
ryggen. Vid samma tid utbreddes också ett rykte att
Ivar Axelsson, riksföreståndarens broder, nalkades med
en flotta från Gotland, hvarför Clas Rönnow seglade
ut med flottan att möta honom.

Om nu Ivar Axelsson fick underrättelse härom, eller om
det från början var hans afsigt, nog af, han seglade
in i Södermanlandsskären och landsteg med sitt folk
vid Nyköping samt drog oförtöfvadt inåt landet. Det
var sannolikt hans afsigt med detta tåg att förmå
belägringshären för Stockholm att skingra sig och
detta lyckades fullkomligt. Erik Nilsson lemnade
nemligen Stockholm för att förfölja honom. Ivar hade
hunnit till Örebro och börjat belägra detta slott,
som Erik Nilsson egde i förläning, då han fick
säkra underrättelser om dennes tåg. Han uppdrog då
åt Magnus Bengtsson (Natt och Dag) och Arvid Trolle
att fortsätta belägringen och skyndade sjelf att möta
Erik Oxenstierna. Han mötte honom, som det säges, på
slätten öster om sjön Öljaren, den s. k. Julitaslätt,
och slog honom här så i grund, att herr Erik undkom
blott med en handfull folk. Herr Ivar fortsatte lugn
sitt tåg till Stockholm.

Men äfven Ivar Gren och Erik Carlsson hade lemnat
Stockholm för att möta Ivar Axelsson. De tågade norr
om Mälaren, och en händelse gjorde, att de kommo att
vända sig åt ett helt annat håll. De hade kommit
till Ostanbro, och den slagne Erik Nilsson synes
hafva stött till dem, då de fingo sigte på en skara
bönder jemte en hop af Nils Stures svenner. Dessa
togos till fånga, och herrarne fingo veta, att Nils
Sture väntades komma ned från Dalarne, hvarför de
drogo norr ut att möta honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free