Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksföreståndaren och de särskilda samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han på allt sätt, oftast derigenom att han visste
i sjelfva beslutet inlägga sådana saker, som voro
till utseendet obetydliga och oväsentliga, men
som, när det kom till utförandet, kullkastade hela
beslutet. Derigenom var han, utan att han visade
det och utan att stöta sig med de ömtålige herrarne,
både deras och förhållandenas verklige herre.
Genom sin klokhet och fasthet förmådde Sten Sture
mera än någon af de föregående regenterne. Det var
hos honom en sammanblandning af hvad som utmärkt både
Margareta och Engelbrekt. Genom ett klokt begagnande
af sin makt som riksföreståndare lyckades han afböja
eller liksom borttaga udden af månget mot rikets
bestånd fiendtligt rådslag och förena med sig många
af de herrar, hvilka eljest af större fördelar lockats
att sluta sig till den danske konungen. Genom sin
orubbliga fasthet och trohet mot Sveriges folk band
han detta i kärlek och trohet fast vid sig tillbaka.
Bonden, köpstadsmannen, bergsmannen – der hade Sturen
sina bästa vänner, hos dem sökte han och fann sitt och
Sveriges bästa stöd så väl emot herrarnes sjelfsvåld
och öfvermakt som emot Danmark. Och herr Sten glömde
icke bort dessa sina vänner, såsom hans morbroder
en tid gjorde. Liksom bönderne och köpstadsmännen
voro de, som genom sin närvaro på mötet i Arboga
afgjorde valet till hans förmån, så finna vi deras
närvaro påkallad såsom nödvändig äfven framdeles, då
allmänvigtiga frågor voro å bane. Sådant måste stärka
sjelfkänslan hos allmogen på samma gång som kärleken
till den, hvilken visade sig så uppskatta och vörda
deras obestridliga rätt att deltaga i de allmänna
besluten. Vanligen var det två bönder af hvarje härad
som kallades till de allmänna mötena. Dessa möten
voro af samma art som det af år 1319 och kunna derför
anses som en öfvergångsbildning till hvad som sedan
blef vår riksdag, hvarför man också för att skilja
dem från herremötena kan kalla dem riksdagar.
Man får dock icke tro, att sådana allmänna möten
eller riksdagar förekomma oftare under Sten Sture
än under Carl Knutsson. Med undantag af de två,
som föreföllo 1471, ser man icke till några under
en lång följd af år. Men derför voro landstingen så
mycket vigtigare. Här afhandlades med allmogen, här
redogjordes af riksföreståndaren för vidtagna åtgärder
och mottogs allmogens bifall eller hördes dess vilja,
och på de ständiga rådsmötena var riksföreståndaren
den, som framförde och vakade öfver att allmogens på
landstingen uttalade vilja hölls i helgd.
Icke minst verkade herr Stens personlighet på
böndernes sinnen. Hans oförskräckta mod och lugn i
striden, hans skicklighet att begagna sig af hvarje
fiendens oklokhet och misstag, dertill hans lycka –
allt detta var något, som en gång för alla gjort hans
namn uppburet och vördadt. Men när denne frejdade
krigsman och rikets höfding inträdde i bondens stuga,
helsade med handslag bonden och hans hustru och barn
samt gaf sig i tal med dem ej blott om hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
