Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Hans kommer till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han komme till tals med Sveriges råd, då ville han
framdeles ordna härom efter rådets vilja», såsom orden
lyda i konungens bref af den 25 Juli till Sveriges
råd. Man ser, att det är en konung, som ännu friar
till Sveriges krona.
Konungen ville äfven låta hela sin här draga öfver
landet uppåt Stockholm, men både Trollen och Nils
Bosson afstyrkte det på det högsta. Dock skickade
han en afdelning folk efter rådets begäran, det till
hjelp och tröst, honom och riket till bestånd.
Fjorton dagar derefter kom denna afdelning af
konungens folk, med hvilken Nils Bosson och Thure
Jönsson följde, i Stockholmsskären. Krigsfolket
landsattes genast och tågade emot Stäket, der
erkebiskopen och Svante Nilsson belägrades af Sten
Sture. Denne, som antingen fann sig för svag att både
fortsätta belägringen och möta fienden eller hellre
ville förekomma än förekommas, upphäfde belägringen
och drog ned åt Stockholm. Vid Rotebro stötte han
på fienden, och der uppstod en hård stid, som så när
skall hafva kostat herr Sten sjelf lifvet, innan han
lyckades, dock med stor manspillan, slå sig igenom
till Stockholm.
Omedelbart derefter inneslöts Stockholm af de
danske. Man blef der till en början modlös. Borgarena
läto ringa i tornen och sammanträdde till
öfverläggningar. Men Sten Sture förstod att lifva
och uppmuntra dem, och som ofta var fallet denna tid,
de visade nu i stället öfvermod, i det de från murarna
gjorde spe af de belägrande danskarne.
Konungen hade under tiden uppehållit sig omkring
Kalmar. Först mot slutet af September ankom han till
Stockholm. Liksom hans fader 36 år förut, uppslog
han sitt hufvudläger på Brunkeberg, medan hans flotta
inneslöt staden från sjösidan.
Med undantag deraf att de mest betydande af herrarne
höllo med konungen, voro dock utsigterna för herr Sten
ingenting mindre än mörka. Allmogen var nemligen fullt
och fäst besluten att stå honom bi. Kopparbergsmännen,
silfverbergsmännen och jernbergsmännen jemte menige
allmogen i Dalarne, Vestmanland, Gestrikland,
Helsingland, Norrland, Roslagen och flera härad
i Upland hade genom sina budbärare öfverenskommit
om ett broderskap att stå fäste med herr Sten och
afvärja fäderneslandets och allas gemensamma fara
och eviga förderf.
En väldig skara dalkarlar kom också tågande och hade
redan hunnit till Rotebro, der de slogo läger, och i
Stockholm skall Sten Sture hafva haft 10,000 man. Med
sådana försvarskrafter syntes det, som om man skulle
kunna hoppas det bästa, och stadsinnevånarnes fröjd
vid underrättelsen om dalkarlarnes ankomst var väl
berättigad.
Emellertid sökte en afton ett bud smyga sig genom
det danska lägret på Brunkeberg in i staden. Men
den smygande budbäraren upptäcktes och fängslades,
och af de bref, som han medförde, fick man i danska
lägret kännedom om den plan, som var uppgjord mellan
Sten Sture och bondehären. De skulle samtidigt från
hvar sitt håll angripa danskarne. Fredagen den 29
September var bestämd för utförandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
