Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Sture och Gustaf Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christersson (Oxenstierna) och herr Peder Thuresson,
en broder till den redlige Erik, Svante Nilssons vän.
Här fördes ondt och förrädiskt tal mot
riksföreståndaren och fäderneslandet. Erkebiskopen var
vältalig i sina utlåtanden om allt hvad man hade att
hämnas på rikets höfvidsman, och allt, som man hade
att vänta af konung Christian. Och hur han talade,
understödd af sin fader, gamle herr Erik, så vände
han herrarnes hjertan »från deras rätta fädernesrike,
deras egen ära, ed och redlighet, och de blefvo så
öfverens, att de ville hafva konung Christian hit in i
riket och afsvuro herr Sten och ville förderfva honom
och alla hans anhängare platt i grunden». Dertill
skulle konung Christian hjelpa på den ena sidan och
ryssarne på den andra.
Stäkets slott började erkebiskopen befästa och
förse med lifsförnödenheter, förutseende hvad som
komma skulle, när sakerna drifvits så långt, att man
kunde afkasta skenet. Dock talades redan i Stockholm
offentligen om erkebiskopens och herrarnes stämplingar
och att den förre icke kunde undgå att se sitt slott
Stäket belägradt, liksom äfven riksföreståndarens
svenner visste tala om herr Sten Christersson, att
han icke gerna kunde få behålla sina län.
Emellertid återkom riksföreståndaren frampå sommaren
från södra Sverige för att öppna det herremöte,
som han utlyst till Telje. I slutet på Juli började
herrarne anlända. Då kom äfven riksföreståndaren. Men
hvarken gamle erkebiskop Jacob eller erkebiskop Gustaf
eller dennes fader eller herr Sten Christersson på
Nyköping infunno sig. Riksföreståndaren skref till
dem från Telje och uppmanade dem att komma. Hans
bref till erkebiskopen må vi meddela, då det ger
oss ett begrepp så väl om Sten Stures fridsamma och
långmodiga sinnelag som om det sätt, hvarpå rikets
mäktigaste man tilltalade det andliga öfverhufvudet.
»Värdigste fader, käre nådige herre broder och gode besynnerlige
vän[1]» – skrifver han – »som jag tillförene skref eders nåde till,
förr än jag drog till Borgholm, begärandes eders nåde ville benale[2] sig
hit till detta möte etc., delandes eders nådes goda råd med de värduge
fäder, ärlige herrar och gode män riksens råd om de märkliga och
vårdande ärenden, riket, oss alla och menige man nu uppå hänger,
besynnerligen med konung Christian och de omilde, afskorne rysser,
den helga kristna tros hätske fiender, så ock för Stäkes län och Upsala
stad etc. Beder jag eders nåde ännu som tillförene vilja oförtöfvadt
benale sig hit för de saker skuld som förskrifvet står. Desse värduge
fäder, ärlige herrar och gode män vilja ingalunda längre förbida här
för den plåga skuld, som ibland folket kommen är. Jag vill ock nu
gerna stå eders nåde till rätta om Stäkes län och Upsala stad för
dessa värduge fäder, ärlige herrar och gode män riksens råd, som här
nu församlade äro, så att hvad de oss emellan om förskrifna län med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
