Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sten Sture den yngres regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga, hvilken gård henne vederlagd var för den
morgongåfva, min käre döde fader henne gaf, lofvade
jag förnöja henne de 1,000 rhenska gyllen, som min
fader henne till morgongåfva på rätt hindersdag gaf,
och dertill qvitta henne från all gäld efter hans
död. Och yttermera att redeligen antvarda henne
tredingen af fataburen som föll på Göksholm, och
dertill lofvade jag att vilja besörja henne med
ett stycke län med riksens råds råd och samtycke,
der hon kunde redeligen och beqvämligen hafva sitt
uppehälle utaf.» Yttermera lofvar han att vara henne,
hennes son Axel och dotter fru Christina till vilja
och kärlek, hvarpå han slutar: »och dertill hafver
jag tillsagt dem frihet och säkerhet, att hon och de
måge och skole vara här i riket, hvar dem täckes,
frie och säkre för mig och alla dem, som för min
skull vilja och skola göra och låta, med sådana skäl,
att de på mig eller de mig tillhöra intet annat på
stämpla antingen med ord eller gerning, utan det som
redlighet och skäl medföljer.»
Brefvet visar oss, att någon tvist varit å bane om godset, som
måst biläggas inför riksens råd. Men till något mera synes man icke
af detsamma vara berättigad att sluta. Endast slutorden tyckas syfta
på något allvarsammare än en blott och bar arfsuppgörelse. Man har
också påbördat fru Märta svåra beskyllningar. Vi påminna oss
förgiftningshistorien vid gamle herr Stens död. Efter Svantes död gick
mycket ondt tal om henne. Hon skulla hafva stått i hemlig brefvexling
med rikets fiender, och särskildt skall hon hafva låtit borttaga det
skepp, som tillhörde herr Sten och låg på Traven utanför Lybeck
samt »uti Danmark tillhulpit att praktisera på Sveriges rikes argaste».
Beskyllningar fortforo långt efter både herr Stens och hennes död,
och voro för hennes slägt så besvärande, att de ingingo en öppen
förlikning med herr Stens son, hvari å ömse sidor all gammal tvist skulle
vara glömd och dödad.
Den hårda domen öfver Svante Nilssons efterlefverska
synes dock vara förhastad. Hvad de anförda
beskyllningarna beträffar, så har ingen af dem
blifvit bevisad. Fartyget, som hon skall hafva tagit,
togs, såsom vi här ofvan omnämnt, af danskarne, och
när saken sedan höll på att föranleda fredsbrott,
förklarade fru Märtas brorssöner och Danmarks råd,
att det skett på hennes vägnar – en uppgift som väl
knappast af någon kan tagas som bevis för förräderi af
henne. Hvad åter beskyllningen för hemlig brefvexling
beträffar, så kan man mer än väl antaga, både att
hon brefvexlat och att detta skett i hemlighet, utan
att derför behöfva antaga förräderi. Fru Märta hade
nemligen med sin första man Knut Alfsson utom den
i herr Stens bref omnämnda sonen Axel Knutsson ännu
sonen Carl Knutsson, som var konung Christians man,
och som vi sågo anföra en del af danska hären vid
Dufvenäs. Att hon brefvexlade med denne sin son, må
under då rådande förhållanden hafva varit ett fel,
men man behöfver icke genast tänka på förräderi,
förr än sådant blifvit fullt bevisadt. Sten Stures
bref härofvan innehåller intet, som rent ut tillvitar henne förräderi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
