Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlagdt af konung Knut Eriksson i senare hälften af
1100-talet. Nunneklostren voro: Vårfruberga, som låg
på nordöstra stranden af Fogdön, der nu kungsgården
Kungsberg ligger, och Riseberga, hvilket låg i
Nerike. Detta var redan under konung Erik Knutsson
(1208–1216) ett af de mest ansedda i riket, och vi
känna det dessutom såsom vistelseorten för skön Elisif
och hennes vän, S:t Birgittas dotter Karin.
Linköpings stift egde inalles sex
Cistercienserkloster, af hvilka tre lågo i
Östergötland. Det första af dem, som möter oss, när
vi komma från Södermanland, är Askaby kloster, som
låg sydvest om Norrköping och 5 fjerdingsväg öster om
Strengnäs. Det var ett nunnekloster och anses hafva
blifvit grundlagdt 1167. Den forna klostergården blef
efter reformationen åter under prestgården. Vid Askaby
kyrka skola ännu några förfallna lemningar finnas
efter klostret. – Vid Sydvestra stranden af Roxen låg
Vreta kloster, som var nunnekloster liksom Askaby och
moderkloster till detta. Det var otvifvelaktigt det
förnämsta klostret i riket för Cisterciensernunnor
och grundlades af konung Inge den yngre, som dog der
1129. Här vistades konung Sverkers dotter den sköna
Helena, då hon bortröfvades af Sune Folkeson. Längre
åt sydvest vid foten af Omberg låg det för oss
välbekanta Alvastra med sina konungagrafvar. Det
grundlades af Sverker den äldre. Utom konungarne af
Sverkers ätt ligga der månge förnämlige män begrafne
och bland dem Ulf Gudmarsson, S:t Britas man.
Lemna vi Östergötland och begifva oss in i Småland,
låg der inom Linköpings stift Nydala kloster,
som skall hafva blifvit grundlagdt samma dag som
Alvastra. För öfrigt möter oss icke Nydalas namn i
den föregående historien med undantag af blodkonungens
illbragd på hans nedresa till Danmark från Stockholm
1521.
På Gotland låg invid Visby nunneklostret Solberga
och sydvest derom munkklostret Gudvalla eller Roma,
båda tillhörande Cistercienserna. De sistnämnda
hörde vi omtalas på Magnus Ladulås’ tid.
Vexiö stift hade intet Cistercienserkloster.
Skara stift hade tvänne: de för oss väl bekanta
Varnhem och Gudhem. Det förra, som var ett
munkkloster, låg vid foten af Billingen och anlades
vid medlet af 1100-talet. Vi känna det som de
Erikska konungarnes begrafningsort. Sedermera sågo
vi under unionstiden konung Christian I der hafva
sitt hufvudqvarter 1452. Systraklostret Gudhems
namn förekommer oftare i medeltidens handlingar
än Varnhems. Det låg sydvest om Hornborgasjön vid
allmänna vägen mellan Jönköping och Skara. Här
vistades den siste af de Erikska konungarnes drottning
efter sin herres död såsom nunna och begåfvade i sitt
testamente klostret med många och betydliga gods.
Utom dessa Cistercienserkloster hafva vi att märka
ett kloster som tillhörde en orden, hvilken först mot
slutet af 1400-talet inkom i Sverige och här kallades
Carthus. Det var Carthusianer- eller Carthäuser-orden,
hvilken fått sitt namn af den ort i Frankrike, der den
uppstod (Chartreux). Ordens kloster kallades Carthaus,
Carthäuser, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
