Print (PDF) - On this page / på denna sida - Gustaf Wasa - 1. Upplösningen af Unionen. Gustaf Erikssons barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berättelser ur Sveriges nyare tid,
Gustaf Wasa.
I mensklighetens utveckling finnas inga tvära
öfvergångar mellan de olika skedena. Det ena går så
omärkligt öfver i det andra, att man icke kan säga,
när det gamla upphör och det nya begynner. Man ser
väl, att det är nya krafter som verka, att det är
en ny anda, som genomströmmar folken, men ännu,
fast verkningarna framträda under nya färger,
finnes mycket af det gamla qvar. Det är dermed som
med färgerna i regnbågen; man urskiljer dem väl,
men någon skarp gräns mellan dem finnes icke.
När vi derför tala om en nyare tid i förhållande
till medeltiden, är det icke att fatta så, som skulle
med den 8 November 1520 eller blodsdagen i Stockholm
den tid gått till ända, hvilken vi kalla medeltid,
och en ny begynt. Men de krafter, som verkat under
det föregående århundradet i fosterländsk riktning,
uppkallades genom denna våldsbragd till en strid,
som för evärdeliga tider gjorde slut på de danska
konungarnes anspråk, och vid sidan af detta arbete
begynner ett annat, som gälde vida mera, nämligen det
fullkomliga nedbrytandet af hvad som dittills gält
högst i menniskors mening - påfvens och presternes
välde. Såsom en frukt af båda dessa arbeten visar sig
konungamakten mera stark än någonsin och stöder sitt
välde nu såsom fordom på det svenska folket. Detta
är något väsentligen nytt och berättigar oss att
skilja denna tid från den föregående, som fått namnet
medeltid, emedan den utgör en länk mellan hedendomen
och den nyare tiden.
Härmed hafva vi äfven angifvit hufvudskedena i den
tids historia, som bär till öfverskrift Gustaf Wasas
namn. De äro: upplösningen af unionen, reformationen
och arfföreningen.
I.
Upplösningen af Unionen.
Gustaf Erikssons barndom.
Vi känna väl från det föregående de gamle herrarne af
den ätt, som efter sitt sköldemärke blifvit kallade
Wasar. Med undantag af Christer Nilsson, hvilken dock
redan var en mäkta till åren kommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
