Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Upplösningen af Unionen. Gustaf Erikssons barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Erikssons barndom.
5
larne kunde hacka genom det skröpliga taket, och
tackar derför Gud, att detta kapell brann upp och
icke vårt boningshus!» Såsom innehållande ett drag
i herr Eriks skaplynne må äfven nämnas en annan
sägen från de sista ögonblicken i hans lif. Konung
Christian skall nämligen hafva velat skona honom,
när han lät de svenska herrarnes hufvuden falla,
men herr Erik skall hafva afvisat denna gunst.
Någon mer framstående plats intager emellertid icke
herr Erik Johansson, och knappast skulle hans namn
gått till efterverlden, om han icke bland sina barn
räknat den man, som blef ej blott ättens störste,
utan äfven en bland Sveriges rikes störste män.
Herr Erik vistades med sin husfru på Lindholmens
gård, då sonen Gustaf föddes. Af slägten voro
åtskilliga fruar då inbjudna till Lindholmen. En
gammal sägen, som hålles trovärdig, nämner: fru
Christina Gyllenstierna, fru Brita Thorsdotter (Bonde)
på Penningeby, fru Gunilla Bese på Benhammar och
fru Brita Christersdotter. Sägnen an-förer äfven,
att fru Christina varit gift med herr Sten Sture,
hvaraf man vill betvifla sägnens trovärdighet. Ty
denna Christina Gyllenstierna föddes år 1494 och kan
således icke hafva varit närvarande vid en födelse,
som skedde antingen förut eller blott ett eller
två år efteråt. Men en fru ur Gyllenstierneätten
kan dock hafva varit närvarande, nämligen antingen
fru Anna till Winstorp eller en syster till herr
Erik Trolles fru Karin Gyllenstierna. Fru Brita på
Penningeby är herr Eriks styfmoder och Gunilla Bese
den kraftfulle Erik Thuressons (Bielke) husfru. Fru
Brita Christersdotter är utan tvifvel en faster till
herr Erik.
Dessa fyra fruar skola hafva varit närvarande, när
barnet föddes, och de vittna, att det skall hafva
kommit till verlden med segerhufva. Det hade liksom
en hjelm öfver sitt hufvud och ett rödt kors uppå
bröstet, och häraf tog man sig anledning att om barnet
förutsäga stora tillkommande ting. Namnet Gustaf,
som gossen fick, var icke förut brukligt inom slägten,
utan han erhöll det efter herr Eriks morfader Gustaf
Anundsson Sture.
Om året eller dagen, då Gustaf Eriksson föddes,
vet man intet med visshet. Sådant förefaller oss
underligt, men på denna tid fastade man föga afseende
på födelsedagar och födelseår, och när sådant finnes
antecknadt, så är det undantagsvis eller om barnen
till märkeligare och mer framstående män, än hvad
herr Erik Johansson var. Hvad man om denna sak vet
vilja vi här i korthet anföra.
Dervid må vi först nämna de intyg om Gustafs ålder,
som lemnats af hans båda söner, af hvilka den ene *)
låtit å en marmortafla på faderns grafvård i Upsala
domkyrka inrista:
3>Hic jaceo ter quinque senex ubi lustra peregi».
Det är på svenska: »Här hvilar jag sedan jag
framlefvat tre gånger fem femårstider», hvadan han
vid sin död skulle hafva varit 7 5 år gam-
*) Konung Johan III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
