Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Eriksson återkommer till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syster Margareta. Svågerns och systerns glädje vid återseendet förbyttes snart i sorg och bekymmer, ju mera de fingo höra Gustafs planer och hans fasta beslut att aldrig underkasta sig konung Christian.
Förhållandena hade, medan Gustaf vandrade genom Småland och Östergötland, stält sig ännu mera till konungens fördel. Kalmar hade han vunnit, och sjelfva fru Christina i Stockholm hade dagtingat. Det var sent på hösten som Gustaf kom till Tärna. Inbjudningsbrefven att komma till Stockholm och bevista konungens kröning hade redan blifvit kringskickade till de förnämste herremännen, och äfven herr Joachim hade bekommit ett sådant. Han synes hafva varit en from och betänksam man, som icke gerna ville på nytt komma ofrid åstad inom fäderneslandet. Han hörde väl derför sin svåger tala om Christians och danskarnes opålitlighet, och huru han hört dem oförbehållsamt orda om att bringa Sverige i skatt under Danmark, men han förlitade sig på konungens bref och ansåg svågern öfverdrifva saken. Och när Gustaf vid något tillfälle, då talet föll på detta ärende, uppmanade herr Joachim att förena sig med honom och på Sturarnes vis resa allmogen till ett befrielsekrig, svarade han bestämdt att han det icke ville. »Jag har redan konungens försäkran och synnerliga befallning» – sade han – »att infinna mig i Stockholm vid hans kröning. Droge jag mig undan, finge min husfru och dina föräldrar umgälla det. Hvad dig angår, eftersom ingen vet, hvar du är, gör du bäst att icke framkomma, innan du får konungens lejd!»
Derjemte sökte herr Joachim på allt sätt öfvertala Gustaf att afstå från sitt beslut, och hans syster Margareta bad honom under tårar besinna de faror, hvilka han gick till mötes; men i detta afseende var Gustaf orubblig. Han kände för väl konung Christian för att ett ögonblick lyssna till ett råd, som åsyftade en underkastelse under honom. Han skildes från sin svåger och sin gråtande syster, och de drogo upp till Stockholm och konungens kröning, der de allt för snart fingo erfara sanningen af Gustafs varningar.
En sägen förmäler, att Gustaf under sitt vistande på Tärna varit gömd i en källare och att han till tidsfördrif utskurit åtskilliga figurer i en furubjelke. Den senare förvaras ännu på den nuvarande Tärna gård, men är dels af tiden, dels till följd af vårdslöshet mycket förfallen. Grundmuren till det gamla huset, som beboddes af Joachim Brahe och fru Margareta, synes ännu ej långt från gården och kallas »Gammal-Tärna».
Från Tärna begaf sig Gustaf till det gamla Sturegodset Räfsnäs, som låg helt nära Stureklostret Mariefred, norrut derifrån. Till detta kloster hade under sommaren gamle erkebiskop Jakob Ulfsson blifvit förd, sedan Biskops-Arnö blifvit brändt. Till honom kom en dag Gustaf i största hemlighet – ty här liksom på Tärna var all möjlig försigtighet af nöden. Införd till erkebiskopen, upptäckte Gustaf sig för honom och bad om hans faderliga råd. Det var ett eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
