Print (PDF) - On this page / på denna sida - Befrielsekriget begynner - Den första segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första segern.
31
de ej rätt, och utgången kunde blifva sådan, att den
senare villan blef värre än den förra.
Så snart underrättelsen härom kom till Gustaf,
beslöt han att sjelf draga till Helsingland och
tala till bönderna. Han delade sitt folk i trenne
hopar, satte Lars Olofsson till höfding öfver en,
den nämnde Peder Svensson i Vibberboda öfver den
andra, och drog sjelf med den tredje inåt Helsingland,
sedan han gifvit höfvidsmannen och deras underordnade
föreskrifter om hvad de egde att iakttaga under hans
från-varp. Det var vid påsken - den inföll detta
år i början af April - som Gustaf i spetsen för
sina Dalkarlar red in i Helsingland. Han red tvärt
igenom landet till Norrala kungsgård, och här. från
den gamla ättehögen tilltalade han Helsingarne. Hans
ord voro lika kraftiga och bevekande, som när han
tilltalade Dalkarlarne, men han fann dock icke
här villiga öron. De äldste gingo tillsammans och
öfverlade och gåfvo honom sedan det svar, att hans
och Dalkarlarnes företag syntes dem betänkligt, och
att de först ville se, hvart ut det skulle bära för
dem; de badö derför att de ännu skulle blifva förskon
té och att Gustaf måtte vända sig till Gestrikland;
de skulle nog veta sin tid.
Gustaf fann, att intet vidare för ögonblicket var att
göra, utan drog söderut in i Gestrikland. Här hade
han bättre framgång. Folket slöt sig till honom och i
synnerhet fann han anhängare i Gefle stads innevånare,
hvilka svuro honom trohet. Från alla håll kommo män,
både borgare och herremän, fram ur skogarne och
förenade sig med honom. Öland herremännen nämnas
Peder Fredag och Jöns Warg. Gustaf drog tvärt öfver
Gestrikland åt Dalgränsen tillbaka och framkom till
Husby kloster. Här mötte honom underrättelser, som
för honom och det påbegynta befrielseverket voro af
yttersta vigt.
Den första segern.
Gustaf hade redan innan han begaf sig till Helsingland
uppgjort en plan för de första krigsföretagen,
för hvars utförande han dock behöfde betrygga sig
så väl genom Helsingarnes medverkan som genom att
sprida uppresningen söderut. Denna plan gick ut
på att eröfra Vesterås. Medan han sjelf drog till
Helsingland, färdades den raske Peder Svensson omkring
i Tuna och Hedemora socknar och förmådde dessa att
hylla Gustaf, och samtidigt drog en frälseman Olof
Bonde, soom också förenat sig med Gustaf, omkring
i Nora och Lindes bergslag, Åkerbo härad och delar
af Nerike, hyllande öfver allt allmogen till Gustaf
Eriksson. Det var nu meningen, att Olof Bonde skulle
från vester rycka an. mot Vesterås och Gustaf sjelf
norrifrån, så att staden skulle anfallas från tvänne
sidor. Underrättelser, som ingingo från Stockholm om
hvad som der förehades, förmådde dock herr Olof att
lemna befälet öfver det i vestra Vestmanland och
Nerike sammanbragta folket åt Peder Uggla. Sjelf
skyndade han åter till Dalarne och till Peder
Svensson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
