- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
100

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungamötet i Malmö - Berent von Mehlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han undertecknat recessen, Herman Israel, det lybska sändebudet som i Vadstena gifvit så runda löften och i första rummet inverkat på honom till företagande af detta kostsamma tåg till Gotland, och med flammande blick gick han emot Lybeckaren och tilltalade honom med hårda ord. »Hvar är nu det myckna goda, som du med ditt kreditiv och dina stora eder på de Lybskes vägnar tillsagt mig? Hvar är brudskatten och hvar den ersättning, som du förtröstade mig med för mina krigsomkostnader till Gotlandståget? Du skall en gång få derför skam, din arge förrädare!»

Och med detsamma ryckte den vredgade konungen upp sitt svärd. Men kansleren Lars Andersson och de andra herrarne i hans följe skyndade fram och lugnade honom, så att han lät svärdet falla i skidan
igen. Den förskräckte Lybeckaren stod der darrande i alla sina lemmar och grät som en qvinna. »Jag kan det icke bättre» – var det enda han kunde säga – »jag råder icke för de lybske herrarne!»

Men konung Gustaf drog derefter från Malmö tillbaka till sitt rike igen och gjorde han då det löfte, att han aldrig efter den dagen skulle begifva sig utom Sveriges riksgräns. Från Grenna sammankallade han ett möte till Vadstena mot slutet af månaden. Här framlade han hvad som var afhandladt i Malmö och rådslog om hvad som från Sveriges sida borde göras för fredens bibehållande. Man beslöt, att i alla kyrkor och kloster samt på alla slott skulle ransakas efter bref och bevis som rörde Gotland, Bleking och Viken, samt utsåg tvenne fullmäktige för det blifvande mötet i Lybeck. Dessa fullmäktige voro Johannes Magnus och grefve Johan af Hoya, tvänne män, som vi hittills icke haft något att göra med, men som för den följande tiden blifva för oss af mycken vigt. Grefven, som redan förut gått i konungens tjenst, var trolofvad med Gustafs syster Margareta, enkan efter Joachim Brahe, och hade fått Stegeborg i förläning på lifstid. Här framstälde konungen om denna sin blifvande svågers intagande i rådet och förseende med ytterligare förläningar, hvilket beviljades för konungens skull, ehuru Sveriges lag lade hinder i vägen för utländsk mans användande på detta sätt.

Dermed var dock visserligen icke konung Gustaf försäkrad mot ytterligare motgångar med anledning af Gotlandståget. Vi vilja skildra dessa omständigheter i ett sammanhang, innan vi öfvergå till det vigtiga kapitlet i hans historia, som rörer religionsförändringen och dermed i sammanhang stående ämnen.

Berent von Mehlen.


Konungen begaf sig från Vadstena uppåt mellersta Sverige. Men redan på återfärden från Malmö hade han skickat sin marsk Lars Siggesson (Sparre) till Gotland. Såsom vi kunna förstå af det förtroliga förhållande, hvilket inträdt mellan Berent von Mehlen och Severin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free