Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Daljunkaren
- Vesterås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade – säger Erik Göransson Tegel – förtyckte fast detta och sade, »att det var den ädla fru allt för nära sagdt».
Daljunkaren flydde öfver till Norge. Hans slutliga öde skole vi berätta, sedan vi först skildrat det vigtiga riksmöte, som nu egde rum i Vesterås.
Vesterås riksdag 1527.
Det riksmöte, som nu enligt konungens kallelsebref sammanträdde till trefaldighetssöndag, hvilken detta år inföll på den 16 Juni, var större än något af de många föregående mötena, sedan Gustaf blef vald till konung. Anledningarna till detta större och mera omfattande riksmöte låta sammanfatta sig till de två: nödvändighet att skaffa penningar och att stilla tvedrägten med anledning af den nya läran. Båda dessa frågor stodo i det närmaste samband med hvarandra; den ena kunde knappast lösas utan den andra. Men endast ett större möte med medlemmar från hela riket kunde fatta ett beslut, som gaf konungen den makt, hvilken han behöfde för att fylla sitt och rikets penningebehof, der detta stod att fylla, nemligen hos kyrkan och prelaterna.
Rörande den tvedrägt, som uppkommit i religionen, lät konungen redan i början af året förstå, att han ville med sitt råd och de förståndigaste i sitt rike anställa en ransakning, eftersom han förgäfves väntat, att ett sådant möte skulle kommit till stånd för hela kristenheten, hvarom han skref i ett bref till allmogen i Östergötland. Frampå våren utgingo konungens bref till ett möte vid pingsttiden i Söderköping, hvartill som anledning uppgifves »det buller som på färde var i landet, det ena med det andra, och som bragt honom derhän, att han icke visste, om han längre skulle med regementet sig bekymra». Oron i Dalarne tvang, som vi veta, konungen att förändra mötesplatsen från Söderköping till Vesterås.
Hit samlades fyra biskopar – Hans Brask, Magnus Haraldsson från Skara, Magnus Sommar från Strengnäs och Peter Magnusson från Vesterås. Från Upsala, hvars erkebiskopsstol var ledig, och från Vexiö, hvars biskop, den gamle Ingemar Nilsson, var sjuk, kommo fyra domherrar, två från hvardera staden. Vidare infunno sig femton rådsherrar, bland hvilka konungens svåger, grefve Johan af Hoya, rikshofmästaren Thure Jönsson, marsken Lars Siggeson; för öfrigt 129 friborne frälsemän, 32 köpstadsmän, 14 bergsmän och något öfver 100 bönder. Till en början kommo inga ombud från Dalarne, enligt hvad konungen sjelf klagar i ett bref af den 14 Februari 1528, men der menas de egentliga dalsocknarne, ty från Kopparberget voro fullmäktige tillstädes. Ibland borgarena saknas äfven ombud från Stockholm, Upsala, Lödöse och några andra städer, men uppgifterna härom äro utan tvifvel felaktiga, då man med visshet vet, att borgare från Stockholm ej blott voro närvarande, utan äfven utöfvade inflytande på mötet. För öfrigt är att märka, det konungen i de nya kallelsebrefven till riksens råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0169.html
