197 (Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gamla viker - Sveriges omgifning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungen erlägga 1,000 mark och två hus. Men så väl Thure Jönssons som de aflifvade herrarnes husfruar återfingo de förbrutna godsen. Thure Jönssons första hustru Anna Wasa var död; hans andra hustru hette Ingeborg. Denna skall till en början hafva blifvit insatt i fängelse, men återfått sin frihet och tillbringat sina sista dagar hos nunnorna i Skokloster.

»Och alltså blef detta upproret stilladt», säger Tegel, »men det var icke långt till ett annat, ty konung Gustaf hade icke länge ro i sender.»

Det gamla vek dock alltmera undan för det nya. Vestgötaherrarnes uppror påminner om den gångna tiden med sina sjelfrådige herremän, hvilka i spetsen för sina väpnade följen och större eller mindre hopar allmoge ville bryta ned med våld, hvad som stod i vägen för deras syften. Men den krona, som så lätt kunde lyftas af en Carl Knutssons hufvud, satt fastare på Gustaf Wasas. Hans makt som konung torde dock icke få anses hvila på och framgå ur ensamt hans personlighet, utan fast mera ur de nya förhållanden i allmänhet, som nu mer och mer började göra sig gällande. Det är den nya tidens konungadöme som gör sitt inträde med Gustaf Wasa. För detta nya måste det gamla vika, och riksdagen i Vesterås 1527, liksom, den i Strengnäs 1529, äro att betrakta såsom segermärken från striden mot det gamlas förnämsta kämpar, medeltidskyrkan och medeltidsadeln.

Sveriges omgifning.

Vi hafva under de närmast föregående berättelserna lemnat å sido vårt lands förhållande till utlandet, hvarför vi här må framställa en öfversigt deraf. Det är naturligt, att förhållandet till Danmark, den gamla, ännu anspråksfulla unionsmedlemmen, som tillika omgaf Sverige på två sidor, måste för detta vara af högsta betydelse. Vi vilja ock börja med detta land.

Mellan Gustaf och konung Fredrik rådde fred, men orsaker till missämja funnos. Gotlandsfrågan hade vållat konung Gustaf stora bekymmer, men var ännu oafgjord eller öfver hufvud taget i det skick, som Malmömötet af år 1524 lemnat henne. Vi påminna oss, att Gustaf med anledning af den oafgjorda Gotlandsfrågan behöll det norska landskapet Viken, och han hade det ännu i sitt våld, ehuru konung Fredrik litet emellan återfordrade det, och danske män till och med icke skytt att genom upprorsrörelserna i Sverige söka vinna detta syfte, såsom man kan se af Daljunkarens löfte till konung Fredriks norske länsmän. Gustaf stod på sin rätt och understöddes af Sveriges ständer. Riksdagen i Vesterås förklarade, att konungen hade goda skäl att behålla Viken, tills alla tre rikenas råd kunde komma tillsammans och afhandla frågan om både Gotland och Viken.

Mot slutet af år 1527 kommo tvänne danska herrar som sändebud

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/3/0201.html

		Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 197 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|