- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
213

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erkebiskop Lars. Konungens giftermål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Sverige, icke vågade resa sjöledes tillbaka, skulle konungen sörja för en beqväm återfärd genom Danmark.

Den 8 September seglade de svenska skeppen med den kungliga bruden upp för Stockholms redd och lade till vid bron, medan mest allt folket var i marknaden. Derför saknades icke skådelystna, som åsågo, huru den blifvande drottningen jemte sin moder och syster samt många främmande riddare, fruar och jungfrur gingo fram öfver slottsbron.

Fjorton dagar derefter firades konungens bröllop på Stockholms slott, och erkebiskop Lars förrättade vigseln i närvaro af de öfriga tillkallade biskoparne. Bröllopet utmärkte sig genom prakt och ståt. Bland de inbjudne var äfven konungen i Danmark, men han hade ursäktat sig. Till bröllopshögtidligheterna hörde, såsom brukligt var, dans och ridderliga spel samt torneringar. En stor sal var »tillpyntad» till danssal, och nedanför densamma på slottsbacken strax vid muren var en plats inhägnad för de ridderliga öfningarna. Här redo många jernklädda riddare fram, tumlande om med sina ståtliga hästar och svängande sina lansar, färdiga att våga en dust för sin ära. När allt som tillhörde ordnandet af en sådan dustridt var färdigt, framred på banan en ståtlig, högväxt riddare. Det var en holsteinare Schak von Ahnefeld, som var med i brudens följe, och han utmanade någon af de svenske herrarne att mäta sig med honom. En kortväxt, men skulderbred och starkt byggd riddare red då fram från den motsatta sidan af banan och antog utmaningen. Det var »lille» Per Svenske, konungens fogde på Linköpings slott. På gifvet tecken störtade de emot hvarandra, men huru ståtlig den främmande riddaren var, så kastades han ur sadeln, och så gick det två gånger efter hvarandra.

Äfven svenske riddare pröfvade sina krafter mot hvarandra. Mesta uppmärksamheten väckte marsken herr Lars Siggesson och herr Birger Nilsson (Grip). Båda utvecklade den största styrka och öfning, men voro så jemngoda, att det var svårt att säga, hvem som skulle blifva den andres öfverman. Slutligen kastade de hvarandra på en gång ur sadeln. För den ene af desse riddare blef festen dessutom betydelsefull derigenom, att han af konungen trolofvades med en ung och skön jungfru. Det var Birger Nilsson, som fick konungens systerdotter, den unga Birgitta Joachimsdotter (Brahe), och trolofningen skedde i hennes styffaders, grefve Johans, och moders närvaro. Det var på tisdagen näst efter konungens bröllop i den stora danssalen på slottet. Samma dag trolofvades Gustaf Olofsson Stenbock med en annan frände till konungen, den unga och sköna Birgitta Eriksdotter (Leijonhufvud), en dotter af konungens syskonbarn Ebba Wasa och herr Erik Abrahamsson till Loholm.

I åtta dagar stod bröllopet med lust och fröjd. När sedan drottningens moder, hertiginnan af Lauenburg, lemnade Stockholm för att resa hem, följde konungen ett stycke på vägen. Resan skedde landvägen till Danmark, och så till Holstein, der hertiginnan besökte sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free