Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Erkebiskop Lars. Konungens giftermål
- Slutet af Christian Tyranns historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra dotter Dorotea, en hersklysten qvinna, som var gift med konung Fredriks i Danmark son, prins Christian.
Vi må slutligen anmärka, att det var detta sitt giftermål som konung Gustaf begagnade för att skrifva till dalkarlarne det här ofvan omnämnda brefvet om återskänkt nåd och vänskap, »mycket dertill bevekt» – heter det – »af sin kära husfru, högborna furstinnan drottning Katarinas oaflåtliga förböner». Det var dock icke dermed hans mening att låta den tanken rotfästa sig hos dalkarlarne, att de kunde strafflöst få leka med honom som hittills. Men hvad han hade i sinnet måste han uppskjuta för de faror, som under återstoden af detta år 1531 och hela det följande året hotade från den fördrifne konung Christian.
Slutet af Christian Tyranns historia.
Vi hafva omtalat att konung Christian redan 1523 gjorde ett försök att åter komma i besittning af sina riken, men hvilket misslyckades. Vi hafva äfven sett honom stå i beröring med Severin Norby, när Gotlandsfrågan som bäst var å bane, och nämnt, att det då gälde ett nytt försök att åstadkomma en hvälfning i Norden. I Oktober 1526 erhöll konung Gustaf bref från tvänne danska rådsherrar, hvilka omtalade att Christian varit i antågande mot Holstein med 10,000 man, men då de förnummo – säga de – »att herr Severin Norby var förstörd, så föll deras mod».
Sedan dess höll Christian ett litet hof i den nederländska staden Lier helt nära staden Mecheln, ehuru han sjelf irrade omkring, outtröttlig i sina försök att skaffa sig medel till återvinnande af sina kronor. Vi hafva omtalat, huru de landsflyktige svenske herrarne samlade sig omkring honom och gjorde sitt bästa för att gagna honom. Den gamle Hans Brask var den ende af de landsflyktige, som icke ville deltaga i stämplingarna mot sitt fädernesland, ehuru dertill uppmanad både af Gustaf Trolle och Berent v. Mehlen. Dessa herrars uppmaningar och löften äfvensom det understöd, som han år 1531 vann af sin svåger, kejsar Carl, förmådde Christian att ännu en gång fresta lyckan.
Gustaf Trolle begaf sig i förväg till Norge och lyckades, klädd i bergsmansdrägt, framkomma till Trondhjem till erkebiskop Olof, hvarom konung Fredrik tillskref konungen i Sverige i Oktober. Medan Gustaf Trolle emellertid här sökte förbereda Christians ankomst och vinna anhängare för honom, något som äfven lyckades, enär nu såsom fordom under unionstiden norrmännens sinnen segast höllo fast vid den afsatte konungen – härunder blef Christian färdig med sin utrustning.
Kejsar Carl utbetalade till sin olycklige svåger 50,000 gyllen, hvilka utgjorde den innestående återstoden af den brudskatt, hvilken Christian fått med sin drottning, samt lemnade honom äfven 12 krigsskepp, lika mycket af benägenhet att hjelpa sin frände som af önskan att en gång blifva honom qvitt. Detta senare förmådde äfven frisländarne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0218.html
