Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Arfföreningen. Arfföreningen i Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt att dem och land och folk med sitt lif och lefverne, manliga förnuft och ridderliga gerningar beskydda och beskärma, och hvarken gunst eller fiendens väldiga motstånd eller fara eller nöd, utan allenast Gud och döden skulle afvända och tränga dem derifrån.
De nyheter i afseende på konungamakten, som redan framstucko i denna af v. Pyhy uppsatta trohetseden till arfkonungen, sågos ogerna och förde med sig missnöje, som snart ökades till följd af ytterligare förändringar.
Regementsformen för Vestergötland var en sådan nyhet. Konungen begaf sig från Örebro med hela sitt hof och riksens råd ned till Elfsborg, der han hoppades få ett personligt möte med konung Christian i Danmark, hvilket dock icke blef af. Då hölls ett möte i Nylödöse, och derifrån utfärdades den nämnda »regementsformen», det var den 10 April 1540. Det var ett försök att inrätta regeringen i Sveriges landskap efter tyskt mönster. Landskapet skulle styras af en ståthållare eller underkansler, fyra medråd eller bisittare och en sekreterare. Gustaf Olsson förordnades till ståthållare och biskop Sven i Skara till underkansler. Desse skulle tillsammans med de fyra medråden i konungens frånvaro utöfva konungens högsta domsrätt, hafva tillsyn öfver kronans uppbörd och hvad henne i öfrigt tillhörde i länegods och gårdar samt vaka öfver och befrämja en god ordning, hvilket sistnämnda hänföres under den främmande och då först i Sverige begagnade benämningen politia, polis.
Denna polis skulle utöfvas af en ridtmestere och en umridende rote. Denna skulle med goda klippare och skytteharnesk rida omkring i landskapet från den ena ändan till den andra på alla landsvägar och tillspörja hvarje vägfarande om hans värf och handling, fasttaga misstänkta personer, som afveko från de menige landsvägar och sökte bivägar, samt af hvarje köpman, inländsk som utländsk, fordra »vägabref eller passeport». Ett sådant vägabref skulle köpmännen först hafva från den stad, der han var hemma, men sedan ytterligare ett från landskapets ståthållare, hvari upptoges, hvarifrån han var och hvart han ämnade sig, samt hvad och med hvem han ville handla.
Alla regeringsnämndens domar och beslut – hvilka alla utgingo i konungens namn – skulle upptecknas i ett register, som årligen skulle uppsändas till konungen. Detsamma skulle ock konungens fogdar göra, så att de ej skulle kunna handla otillbörligen och såsom hittills ofta låta hals- och andra vigtiga saker mot mutor förlikas och nedtystas i »bänkia ting». Uti alla halssaker och edsöresmål skulle icke lagmän eller häradshöfdingar få afsäga dom, utan så väl käro- som svaromål äfvensom vittnenas berättelser skriftligen uppsättas och inskickas till regeringsnämnden. Emedan i detta rike mera »än i något annat kristligt konungarike och furstendöme stort mord och dödsslag alltid brukas, så att en part vårdade sig nu snart icke mera om att mörda, slå eller skjuta en karl ihjel, än det vore en hund eller annat oskäligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
