Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dackefejden
- Konung Gustafs personlighet och hemlif. Drottning Margaretas död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de stora summor, som han utgifvit i Tyskland, beräknade han sig under åren 1542 och 1543 hafva utbetalt mellan 6 och 700,000 mark örtug, och han kunde med sina register allt klarligen bevisa. Allt hvad han under de sista sex eller sju åren kunnat samla hade blifvit förspildt i detta uppror, och ändå vore en hop knektar obetalte.
Men kampens svårigheter, den kraft som folkmakten utvecklat, innebar en helsosam varning för konungamakten att med hofsamhet plocka segerns frukter. Det var en bältespänning mellan konungamakt och folkmakt, hvarur äfven den öfvervunne utgick med lifvet, och hvars frukt blef ett förbund mellan konung och folk, som trofast bestått genom tiderna.
Konung Gustafs personlighet och hemlif. Drottning Margaretas död.
I början af år 1544 — det var den 9 Januari — samlade sig till Vesterås rikets ridderskap och adel till ett antal af 145 personer, biskoparne med tvänne ledamöter af hvart domkapitel, köpstadsmän, bergsmän och fullmäktige af allmogen från hvarje lagsaga i riket till ett allmänt riksmöte, och här bekräftades den arfförening, som fyra år förut blifvit beslutad i Örebro, hvarpå följde den äldste konungasonens, prins Eriks hyllning till Sveriges rikes arfkonung. Detta skedde under öppen himmel på den hage, som under namn af Stallhagen sträcker sig vester om slottet ned till Mälaren. Derunder visade sig på himmelen en praktfull regnbåge, »men der rätt utöfver stod och föll ett sydemoln» — säger krönikan, och samtiden tydde det som ett järtecken för kommande tider.
Sedan vi sålunda följt konung Gustaf genom de tider, hvilka voro för honom svårast och bekymmersammast, må vi, innan vi öfvergå till framställningen af hans sista regeringsår, göra bekantskap med en skildring om hans person och lifvet i hans hof, såsom den blifvit efterverlden lemnad af konungens systerson, Peder Brahe, i hans krönika. Hans storlek — säger denne — var till en medelmåttig mans längd, något öfver tre alnar. Han hade ett rundt hufvud, hvitgult hår, vackert stort, långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa, välskapad mun, röda läppar, blommor på kinderna, fyllig kropp, så hel, att der icke fans en fläck, der man kunde sätta en nålsudd uppå, vackra händer, starka armar, nätta ben och fötter; med ett ord, han var till hela sin lekamen så väl skickad och proportionerad, som en konstrik målare bäst hade kunnat måla honom af. Manliga, starka, konungsliga kläder drog han gerna, och på hvad sätt de ock skurne voro, stodo de honom alldeles väl.
Han var af naturen lustig, lätt och glad till lynnet, när han eljest var obekymrad och oförtörnad, och aldrig voro der så många personer inne med honom på salen, att han ju visste foga sig i snack och tal med hvar och en af dem, efter hvars och ens stånd, med man som qvinna, adel som oadel, andlig och verldslig från den förnämste till den ringaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0275.html
