Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konungen och hertigarne
- Grefvar och friherrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det ofvananförda brefvet af den 19 Mars kallar honom »Sveriges arfhertig, hertig till Vestanstång, grefve till Dal och Vassbo.»
Beslutet i Arboga fattades den 15 April 1561.
Grefvar och friherrar.
Benämningarna grefve och friherre äfvensom hela den inrättning med ärftliga län, som dermed följde — allt detta är för vårt samhällsskick något helt och hållet främmande. Benämningen grefve möter oss en och annan gång i den föregående tiden, men alltid betecknande en för oss främmande värdighet. Vi påminna om Orkneyingajarlen Erengisle Suneson på konung Magnus Erikssons tid, hvilken i tidens handlingar nämnes »jarl och grefve (comes)». För den 2 Augusti 1392 står det antecknadt i Vadstenaklostrets dagbok, att herr Erengisle Sunesson »jærl et comes orchadensis» dog. Vidare sågo vi på konung Eriks af Pomern tid en grefve Hans af Eversten och Novgarten förekomma bland riksens råd. Men ingendera af desse hade erhållit dessa titlar såsom en följd af sin samhällsställning inom Sverige. Hvar för öfrigt grefvetiteln förekommer under den föregående tiden i vår historia, så tillhör den utländingar. En utländsk grefveätt, hvars medlemmar stodo i mångahanda förbindelser med folkungarne, var den holsteinska.
Allt detta, liksom folkungaättens hertigdömen, med hvilkas tillskapande i det svenska samhället det var stamfadern för denna ätt förbehållet att göra ett försök — allt detta var utländskt kram, som inpassades på svenska förhållanden. Konung Erik hade till sin förebild i afseende på de nyskapade grefve- och friherrevärdigheterna den romerska kejsaren. Men länen i utlandet med sina olika benämningar af grefskap, markgrefskap, friherreskap, landtgrefskap, hertigdömen, erkehertigdömen o. s. v. hade i väsentlig mån sin rot i utvecklingen af de samhällsförhållanden, hvilka uppstodo efter germanernes eröfring af den romerska verlden, då deremot en sådan inrättning var alldeles främmande för våra svenska förhållanden.
Det var vid sin kröning som Erik införde dessa nyheter i Sverige.
På denna högtidlighet uppoffrade Erik oerhörda summor ur herr Eskils gemak. Också firade han den med en ståt och en prakt, som aldrig dittills och knappast sedan varit skådad i Sverige. Hela kistor med ädelstenar, perlor, spetsar, guld- och silfvertyg och andra dyrbarheter inkommo utifrån, likaså de kostbaraste högtidskläder af sammet, atlas och siden, försedda med border af guld och ädla stenar, så väl för konungen sjelf som hans hofmän. Vidare infördes matvaror, kryddor, klenäten och dyrbara viner i stor mängd. Alla dessa härligheter hemtades från Holland, från Antwerpen och från London. Äfven de kungliga utmärkelsetecknen, som vanligen med ett från latinet hemtadt ord kallas »regalier», hade konung Erik låtit göra nya i utlandet till sin kröning. Dessa konungstecken voro kronan, spiran och äplet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0305.html
