- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
306

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katarina Jagellonica - Hertig Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1566, samma år som hertiginnan Katarina nedkom med sonen Sigismund. Denne föddes den 20 Juni 1566.

Men Johans förverkade arfsrätt till krona och regering öfverlemnade Erik åt sin andra broder hertig Magnus, hvilken han desslikes lofvar att förskaffa ständernas bekräftelse på samma arfsrätt, om Magnus ville samtycka till en »ytterligare försäkring mot Johan». Man vet ej, hvad som egentligen härmed menas. »Ändock Johan sin rätt förverkat» — skref konungen till Magnus — »så skall eders kärlighet i sanning förnimma, att här vill följa stor tvist bland riksens undersåtar och ständer om successionen, i fall oss något vidkommer, och skola utan tvifvel månge finnas, som gerna se, att hertig Johan dervid förblifver». Svårligen kunde denna tvist undvikas och förekommas på annat sätt än genom Johans död, och man har också gissat, att detta var meningen med konungens tal om en ytterligare försäkring mot honom.

Magnus vägrade emellertid att gå in på konungens förslag härutinnan. Saken uppsköts derför, men Erik
lofvar i bref från Halmstad af den 26 Oktober 1563, »att icke dess mindre vara sin broder bevågen».

Dermed slutar ock historien om hertig Magnus såsom offentlig personlighet. Det lilla, som är att säga om hans enskilda lif från denna tid, må vi här framställa, innan vi fortgå med de för riket
vigtigare tilldragelserna.

Hertig Magnus.


Det gick på denna tid en sägen, att vansinne var en ärftlig sinnessjukdom inom Vasaätten. Det ofvannämnda franska sändebudet Dantzai ansåg sig till och med böra vederlägga detta med anledning af ett giftermålsförslag mellan den franske konungen Henrik III och den svenska prinsessan Elisabeth. Den ende som han visste säga sådant om var hertig Magnus. Rörande farfadern hade han väl hört — säger han — danske adelsmän tala om honom som en mycket liten man, om hvars förstånd och omdöme ingen hade synnerligt hög tanke, men han hade aldrig hört, att hans hjerna varit förvriden eller hans förstånd förvirradt.

Vare nu härmed huru som helst, vi hafva inga intyg från den äldre tiden om medlemmarne af Vasaätten, som bestyrka sägnen, men väl uppenbarar sig dess hemska sanning i ättledet närmast efter konung Gustaf och först på hertig Magnus. Det var efter brefvexlingen med sin broder konung Erik om Johans slutliga öde, och sedan Erik aftvungit honom samtycket till dennes död, som hans vansinne kom till utbrott.

Det var af en mild och stilla art. Han trodde sig hafva sett från slottsfönstret i Vadstena en skön hafsfru, som med underbar makt lockade hans håg och lofvade honom allt för att vinna hans kärlek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free