312 (Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Eriks frierier - Kriget med Danmark åren 1563, 1564

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och mera sanning var det icke heller i talet om landtgrefvens dotter. Han hade dermed velat pröfva drottningens sinnesstadighet och för »den galna inbillning, som hon fattat för Roberts skull; liksom det som sades om denne utan tvifvel vore osant, så förhölle det sig ock med landtgrefvens dotter». Han slutar med att ännu en gång begära drottningens hand och lejdebref för ett personligt besök.

Den omtalade Robert var drottningens gunstling, Robert Dudley, grefve af Leicester. Brefvet har till underskrift ett ortnamn, som väcker ens förundran. Det är nemligen skrifvet »i lägret vid Systewerden i Skotland», och man skulle till följd deraf vara färdig att tro, det konung Erik efter Johans fängslande verkligen företagit en tredje resa till England och då kommit till Skotland. Men vi veta, att konungen då uppehöll sig nere vid danska gränsen till följd af kriget med Danmark, och det är icke troligt att han derunder lemnat sitt rike och seglat öfver hafvet. Emellertid kom brefvet i hans fiendes, konung Fredriks händer, och han begagnade sig deraf på det sätt, att han lemnade landtgrefven af Hessen del deraf. Följden deraf blef, att landtgrefven genast afbröt underhandlingarna om sin dotters giftermål med den svenske konungen.

Slaget vid Bornholm tände emellertid kriget i Norden, och vi gå nu att öfverse orsakerna till detsamma samt att framställa de vigtigaste krigshändelserna.

Kriget med Danmark åren 1563, 1564.

De svenska sändebudens qvarhållande i Köpenhamn väckte, såsom vi nämnt, harm hos konung Erik, och denna harm uttalade sig i sjöslaget vid Bornholm. Danskarne sökte urskulda sig för detta slag dermed att deras amiral blott velat skjuta dansk lösen, och att kanonerna af misstag blifvit riktade på de svenska skeppen. De ville derigenom vältra skulden för fredsbrottet från sig på svenskarne. Erik å sin sida höll sig vid saken, sådan den var. Han hade önskat freden, svarade han, men blifvit öfverfallen vid Bornholm. Men å ömse sidor jäste dessförutan så mycken bitterhet och funnos så många anledningar till missnöje, att sjöslaget vid Bornholm var för både Erik och Fredrik en välkommen anledning att få ge luft åt hvad som bodde inom dem.

De tre kronorna i danska riksvapnet voro ett bland brandämnena. Vi påminna oss konung Gustafs missnöje med detta tilltag från danskarnes sida, och när ett danskt fartyg vågade visa sig i Stockholms hamn med de tre kronorna utskurna i bildsnideriet på sin stäf, lät hertig Johan sönderhugga detta snideri. Så snart konung Erik uppstigit på Sveriges tron, anhöll han hos konung Fredrik, att han skulle borttaga kronorna ur det danska vapnet, men utan verkan. Han började då insätta Danmarks och Norges vapen i sitt sigill och anförde som skäl detsamma som de danske konungarne, nemligen att han ville bevara minnet af den gamla kära förbindelsen rikena emellan.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/3/0320.html

		Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 312 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|