Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clas Christersson Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöres af ett horn, hvilket äfven är uthugget som hjelmprydnad. I samma graf hvilar ock en Sigmunds son.
Af denna sten kunna vi sluta, att Sigmund Horn inkom till Sverige under början af Magnus Erikssons regering. En hans son, som hette Elof, var höfding på Öland, medan denna ö innehades af hertig Valdemars enka, Ingeborg, och nämnes af henne i hennes bref om presterskapets inkomster på Öland år 1346. Sigmund skall hafva haft sin sätesgård i Lilla Horn i Persnäs socken och sin ladugård i nuvarande kungsladugården Horn i Högby socken. Denna senare förekommer dock under det följande århundradet såsom tillhörande Roma kloster på Gotland, hvarifrån den togs af riksföreståndaren Sten Sture år 1489. Slägten sjelf förekommer ock snart företrädesvis i Finland, der den befryndar sig med andra finska slägter. Redan den nämnde Elof eller Olof egde Åminne i Haliko socken, och sedan förvärfvades en mängd gårdar i Finland. Genom giftermål synes gården Kankas hafva blifvit slägtens tillhörighet.
Sonsonsson till Olof Sigmundsson var Clas Henriksson, lagman i Söderfinne som förekommer i medeltidsdokument från år 1455 ända till 1520, och dog kort efter det sistnämnda året. Han hade tvänne söner, af hvilka Christer blef stamfader för Hornarne till Åminne och Henrik för Hornarne till Kankas. Den förres son var den tappre och segerlycklige Clas Christersson. Kankas-Hornarne få vi längre fram lära känna. Här vilja vi blott tillägga något om den utmärkte amiralen samt följa honom till hans död, hvilken timade kort efter sedan han slutat sitt segertåg till sjös.
Genom sin moder Ingeborg Siggesdotter (Sparre) var herr Clas nära befryndad med konung Gustaf I:s marsk, herr Lars Siggesson, hvilket väl i sin mån bidrog att göra honom bemärkt. Några och tjugu år gammal, bevistade han Vesterås riksdag 1544 och blef kort derefter häradshöfding i Raseborgs län. Men det var i krigets värf, som herr Clas skulle skära sina lagrar. Redan under ryska fejden användes han af konung Gustaf på vigtiga platser. Några år derefter finna vi honom i Lifland, hvarifrån han, som vi redan veta, återkallades till Sverige vid danska krigets utbrott.
Vid konung Eriks kröning var han icke närvarande; han blef dock utnämnd till friherre, väl utan något friherreskap, men han erhöll samma dag gåfvobref på några gårdar i Roslagen och Finland. I afseende på hans sinnelag hafva vi sett honom med ädel frimodighet uppträda och hejda sin konung, då denne var färdig att begå en handling, som alltid skulle hafva fläckat hans minne. Det inflytande herr Clas utöfvade på konungen inskränkte sig icke blott till den gången. Vid flera tillfällen skall han hafva hejdat utbrotten af konung Eriks mörka lynne och varnat honom för de misstag, hvarigenom han framkallade missnöje mot sig. Då han såg konungens misstänksamhet riktas mot redlige män, under det han skänkte ett allt för stort förtroende åt sina gunstlingar, skall han en gång hafva yttrat: »Här i landet måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
