- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
339

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skymfen mot Nils Sture - Göran Persson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Tott), Sten Axelsson (Banér) och af sjelfve hertig Carl. Äfven en tysk, Josua von Genewitz, som konung Erik användt till värfvare i Tyskland och som äfven nu skulle resa ut i samma ärende, var med på fartyget. Helt naturligt skulle här talet falla på den sista tilldragelsen i Stockholm, och lika naturligt var det att dervid harmen och oviljan skulle gifva sig luft först mot Göran Persson och hans anhang, men kanske ock mot konungen sjelf. Djupast brände sig dock sorgen in i Nils Stures själ. »Jag drack en dryck i Stockholm, som förtärer sinnet, glädjen och all min välfärd här i verlden», skref han sedan till fadern och undertecknade brefvet: »Nils Sture den elända». Samma sorg, men äfven hopp att kunna aftvå skymfen, uttalar sig i ett bref till modern, fru Märta. »Mig hoppas en gång till», heter det, »att kunna försvara mig med annat än bref och sigill.»

Det påstods att skepparen, som skulle öfverföra Nils Sture, gifvit honom gift i en gädda, hvaraf han blef sjuk, så att håret föll af honom. Han fortsatte emellertid sin resa, kom lyckligt öfver till Stralsund och erhöll der respenningar, men hvilka likväl ej förslogo, utan han måste låna och förskjuta af egna medel. Med hvilken framgång han utförde sin konungs ärende i Lothringen, veta vi redan. Han återkom till fäderneslandet med prinsessans ja och ring om våren det följande året.

Men då hade här hemma timat saker, som åter fylde hans hjerta med sorg och bäfvan. Vi måste dock, innan vi framställa dessa, först kasta en blick på den man, som framstår såsom själen i de upprörande tilldragelser, hvilka följde på den mot Nils Sture föröfvade skymfen, äfvensom på konung Erik sjelf och de af hans regeringsåtgärder, hvilka ligga utom krigshistorien.

Göran Persson.


Denne man var född på Salberget omkring år 1530. Hans fader, herr Peter på Salberget, hade varit munk, men varit en bland de förste, hvilka antogo den lutherska läran. Han gifte sig sedan och blef prest. Men ehuru det var tillåtet enligt den lutherska läran för en prest att gifta sig, hängde dock den gamla åsigten ännu länge qvar i folkets sinne, att ett sådant giftermål var ett brott mot Guds lag och således synd, i synnerhet när det gälde en munk, som en gång svurit att aldrig gifta sig. Derför blef denne herr Pers giftermål illa ansedt, och barnen blefvo ett föremål för förakt och hån.

Hos Göran Persson alstrades derför redan från hans spädaste år en känsla af hat mot verlden omkring honom, och denna känsla utvecklades under årens lopp och eggade honom att med oförtröttade krafter sträfva uppåt till makt och inflytande på samma gång som han brann af begär att nedtrampa dem som egde dessa företräden. Sedan han gått i skola här hemma, skickades han som yngling ut till Tyskland att fullborda sina studier. Derute vistades han i Wittenberg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free