Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvaret af Reval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstärkning till Magnus och förhärjade i Januari 1571 hela landet samt bortförde 2,000 slädar lastade med byte, men någon framgång mot Reval vans icke. Den enda nöd, man i staden kände, var pesten, hvilken dock härjade lika i fiendelägret. Borgarenas och besättningens mod ökades ock deraf, att en dag i slutet af Februari ett bref inkastades öfver muren, hvarigenom de fingo veta, att freden med Danmark var slutad, och de gjorde i glädjen deröfver ett utfall, som kröntes med framgång.
När så Magnus fann, att han intet kunde uträtta mot staden hvarken med makt eller med list, hvilket senare ock försöktes, började han underhandla om stillestånd, och då detta afslogs, uppbrände han sitt läger och drog bort. Under de sju månader, som belägringen varat, hade ryssarne förlorat 9,000 man. Samtidigt upphäfdes äfven belägringen af Wittensten. Det var den 16 Mars. Men Carl Horn gjorde med 300 knektar ett utfall från Reval och nedgjorde en mängd af den kringströfvande fienden samt öfverraskade Tisenhusen i en by vid namn Ubagall nära Wittensten, så att denne förlorade allt sitt folk och mycket byte. Revalsboarne firade sedan hvarje år den 16 Mars sin stads räddning.
Emellertid blef man i Lifland snart missnöjd med det ryska öfverherrskapet, och när czar Ivan under loppet af år 1571 anfölls af turkarne, hvilkas sultan Selim lät 40,000 tatarer inrycka i hjertat af Ryssland — sjelfva Moskwa sköflades och uppbrändes — började missnöjet hos den lifländska adeln gifva sig luft. I Estland och Reval rådde under tiden något lugn, men mot slutet af 1572 kom Ivan tågande med en här af 80,000 man in i Lifland, och han hade med sig sina tvänne söner och den danske hertig Magnus, hans lydkonung.
Man var så oförberedd på hans ankomst, att Hans Boije, som var befälhafvare på Wittensten, bortskickat större delen af besättningen för att hemta kanoner från Reval, så att han hade blott 50 man qvar. Clas Åkesson Tott var då förordnad till befälhafvare öfver krigshären, och han hade i September företagit ett sköflingståg inåt Ryssland, men befann sig nu vid Ofver-Pahlen, ett slott, der hertig Magnus plägade vistas och som icke låg längre bort från Wittensten, än att han kunde höra kanonskotten derifrån. Han antog det vara glädjeskott öfver kanonernas lyckliga ankomst från Reval, men blef snart upplyst om sin villfarelse. Den 27 December kom czaren framför Wittensten, hvilket han genast började beskjuta. Dermed fortfor han in på femte dygnet, utan att det föll den tappre Hans Boije in att tänka på dagtingan. I sin vrede att blifva uppehållen framför det obetydliga slottet befalte Ivan en allmän storm, det var den 1 Januari 1573. Der stod herr Hans med sina femtio man och stred som ett lejon, men hvad förmådde han mot en sådan öfvermakt! Slottet togs, och Hans Boije med sin besättning blef lefvande stekt på spett. Czaren lät sedan en del af sin här återvända till Ryssland, der han i Nowgorod lät verkställa vigseln mellan Magnus och sin brorsdotter. Den qvarlemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
