- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
388

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvaret af Reval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barn tagit sin tillflykt omkring Magnus, och med hvarje dag och hvarje underrättelse som inlopp från czarens här ökades harmen och ängslan för hvad som komma skulle. Hela det förhärjade landet söderut liknade ett blodigt slagfält. Hvarken ålder eller kön skonades.

Så kom den fruktade Ivan och lade sig med sin här framför Wenden. Han begärde genast ett samtal med Magnus, och denne utsände tvänne förnäma hofmän. Men dessa lät czaren knuta och skickade dem sedan tillbaka till Magnus med helsning att han skulle komma sjelf. Nu blef ängslan stor på slottet, så mycket mer som en hvar insåg omöjligheten att kunna försvara det. Man beslöt derför att öfverlemna staden, och sedan alla riddarnes fruar med barnen blifvit uppförda på slottet, öppnades stadsportarne, och Magnus sjelf jemte 25 af de förnämste riddarne redo ut till det ryska lägret. När han framkom för czaren, kastade han sig mera död än lefvande för dennes fötter och bad under tårar om förskoning till lifvet för sig och de sina. Den råe czaren gaf honom ett slag för munnen och lät sätta honom och riddarne i fängelse. Derefter inträngde ryssarne i staden, och nu började samma grymma och hårda framfart som förut i det öppna landet. Barn och gubbar, qvinnor och män om hvarandra, alla dödades på det ohyggligaste sätt, sedan qvinnorna först blifvit skändade.

Adelsfruarna och de få som voro qvar på slottet af män beslöto vid åsynen af dessa upprörande gräsligheter att försvara sig till det yttersta och sedan hellre spränga sig i luften än falla i en sådan fiendes händer. I fem dagar uthärdade de också czarens kanoner, men då voro männen fallne, så att det var ej mer att tänka på motstånd. Då samlade sig fruarna med barnen, alla klädda i högtidskläder och med sina dyrbaraste smycken i stora riddarsalen. Fyra tunnor krut voro sammanförda under denna sal. Här biktade de för borgpresten och mottogo den heliga nattvarden, hvarpå de under sång och bön afbidade fiendens ankomst och sitt slut. Henrik Boussman, han som kommit fram med detta förslag, stod med den brinnande luntan i handen vid ett af fönstren, färdig att antända krutet.

Nu nalkades fienden, och de olyckliga föllo på knä omkring borgpresten, som högtidligt uttalade välsignelsen öfver dem. Nu började ryssarne klättra öfver muren, Boussman lutade sig ut genom fönstret med den brinnande luntan — ögonblicket derefter sprang allt med en förfärlig knall i luften. Ur ruinerna framdrogs Henrik Boussman ännu lefvande. Men han dog inom några timmar, och czaren lät uppsätta hans kropp på en påle.

Hertig Magnus slapp väl sedan lös ur sin fångenskap mot en förskrifning af 40,000 ungerska gyllen och löfte att hålla sig i stillhet på Öfver-Pahlen, men han flydde till Kurland och gaf sig under polska konungens beskydd. — Ryssarne behöllo icke länge Wenden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free