- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
403

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda Boken (liturgien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namn, detta för ett evangelium, som ville att icke undersåtarna skulle vara sina furstar undergifne, utan furstarne sina undersåtar?»

Påfven sjelf skref i Januari 1574 till Katarina rörande frågan om nattvarden ett nådigt, men i sak intet sägande bref. Kardinalen skref ett par dagar derefter också ett, men vida allvarsammare och bestämdare. Han hade hoppats att drottningen redan afstått från kalkens bruk och vilkoret för denna tillåtelse vore, hvad han förut yttrat, drottningens bemödande derom, »att något tecken visades i detta rike till återgång till kyrkan, att messoffret med sina ceremonier återstäldes». Han slutar med underrättelsen om, att Stanislaus Warsewitz inom kort skulle anlända.

Konung Johan hängde under de första åren af sin regering fast vid den läsning af kyrkofäderna, hvaråt han egnat de långa dagarne i sitt fängelse, och de bemedlingsplaner, som dervid upprunno hos honom, blefvo honom framför allt kära. Han hade i denna läsning en nitisk medarbetare i Petrus Fecht, en man ur Melanchtons skola. Konungen frågade honom en gång, hvad han tyckte om de gamla kyrkofäderna och de nya författarnes skrifter, och Fecht svarade, att han föredrog och fann mera nöje i läsningen af de förra. Och från den stunden fattade konungen ett sådant tycke för Fecht, att de började gemensamt anställa undersökningar angående den äldsta kyrkan, hennes lära, författning och kyrkobruk.

Men så föga var konungen ännu 1573 böjd för papismen, att han på grund af ständernas uttalade missnöje deröfver, att hans son Sigismund hade en katolik till lärare, afskedade denne, och då han vid samma tid sökte för egen räkning att blifva konung i Polen efter sin då aflidne svåger, förbehöll han sig och sina arfvingar frihet att bekänna den religion, han eller de sjelfve valde. Emellertid skilde han sig i åsigter vida från dem, hvilka hyllats af den gamle erkebiskopen, och efter dennes död började han söka genomdrifva sina.

Konungen och Fecht uppgjorde ett förslag till förändringar och tillägg till den nyss antagna kyrkoordningen, och för att vinna biskoparnes och presternes bekräftelse på detta förslag sammankallades till den 6 Juni år 1574 ett möte till Stockholm.

Här uppträdde konungen och förklarade det för »judelögn», att han skulle vara tillgifven den romerska kyrkan. Men det vore under den tvedrägt, som rådde i tron, lämpligt att sluta sig till den första kyrkans apostoliska och katolska tro, såsom bestyrkt både af den heliga skrift och af kyrkofäderna. Åtskilliga punkter framlades för de församlade till öfverläggning. Man förvånas vid de upplysningar, man här vinner öfver skicket inom kyrkan vid denna tid. Så behöfdes en förmaning till presterna att bereda sig till gudstjensten och icke tänka på predikan först när den skulle hållas samt då läsa upp ur postillan hvad som först föll dem före, utan afseende på om det passade till dagens evangelium, äfvensom att de vid messan borde vinnlägga sig om utvertes renlighet, väl vårda messkläderna och icke, som somlige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free