Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pontus De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Pontus dröjde sedan qvar i denna trakt öfver julen, men strax pä nyåret företog han ett djerft tåg. Det blef sträng vinter, så att ej blott alla sjöar och kärr belades med körbar is, utan hela Finska viken bildade en isbrygga, som inbjöd till ett tåg tvärt öfver från finska kusten till Estland. Och herr Pontus beslöt att begagna sig häraf. Haa bröt upp med hela sin krigshär från Viborg och tågade ut på isen, ställande sitt tåg efter kompass. Allt gick efter önskan, och helt och hållet oväntad stod han snart framför Wesenberg, som antändes med glödande kulor och afbrann. Slottet höll sig, men sedan fältskyttet anländt från Reval och börjat dundra mot murarne, och ryssarne sågo, att svenskarne började laga sig till storms, blef det uppgifvet mot fritt aftåg för besättningen. Det skedde den 4 Mars 1581. De la Gardie gjorde derefter ett härjningståg inåt Ryssland, men återvände derefter ensam öfver isen tillbaka till Finland och derifrån till Stockholm att med konungen öfverlägga om det följande fälttåget.
Hvad som betydligt underlättade svenskarnes rörelser under denna vinter var den omständigheten, att czaren anfölls ytterligare från tvänne sidor af tatarerna och konung Stefan i Polen. Detta borde man begagna sig af, och derföre begaf sig De la Gardie till konungen för att påskynda utrustningarna. Med dessa kom han på sensommaren öfver till Reval.
Carl Horn hade under tiden fört befälet, och med mycken framgång. Fästena Lode, Vickel och Leal vid vestra kusten af Estland togos det ena efter det andra, och Horn var sysselsatt med belägringen af Hapsal, då De la Gardie ankom. Denne skyndade genast till Horns undsättning, men ryssarne, som försvarat sig tappert, hade redan mot fritt aftåg uppgifvit fästet innan De la Gardies ankomst. Det var den 9 Augusti.
Nu sammandrog herr Pontus hela sin makt och beslöt att tåga mot Narva. Denna stad ligger vid utloppet af Narovafloden och var för Ryssland en ytterst vigtig ort, emedan all handel gick derigenom. Midt emot det »tyska Narva» på andra sidan floden låg staden Ivanogorod. Den var anlagd af farfadern till den nu regerande Ivan och kallades äfven det »ryska Narva». Båda städerna voro väl befästade — muren kring Narva tre famnar tjock — och bildade en fast punkt för det ryska rikets tillträde till Östersjön.
Den 3 September anlände De la Gardie framför Narva, medan Clas Fleming med örlogsflottan kom och lade sig utanför till sjös, och dagen derpå började skjutningen. Dermed fortsattes under dag och natt till den 6:te. Herr Pontus lät fråga besättningen, om den ville gifva sig, men erhöll ett stolt svar. Muren var dock på flera ställen genombruten, och man beslöt att våga en storm. Herr Pontus förkunnade det för sitt folk äfvensom att staden, om stormningen lyckades, skulle öfverlemnas till tjugufyra timmars plundring, endast med förbehåll att kyrkor och qvinnor skonades. Men emedan han ville hafva med sig endast raskt och modigt folk, skulle hvem som ville få stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>