- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
515

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla de faror, som hotade riket och arfföreningen af konungens sätt att söndra makten och fördela den på flera händer.

Erkebiskopen och presterskapet infunno sig, emedan riksdagen äfven var sammankallad för troslärans skull. Dock skulle nog många af de högre presterna velat blifva hemma. Erkebiskopen sjelf var, som vi redan nämnt, ingalunda vänligt stämd mot hertigen, och han hade kringspridt konungens bref samt i hemlighet afrådt presterna att resa till Arboga. I Stockholm bad borgerskapet rent ut att få slippa infinna sig, stödjande sig dervid på konungens stränga förbud. Från Kalmar och flera af de södra städerna kommo inga ombud. Sådan var sammansättningen af Arboga riksdag.

På sjelfva torget i Arboga öppnade hertigen riksdagen, omgifven på den derstädes uppförda höga ställningen af de få närvarande adelsmännen och biskoparne. Han framstälde de vigtigaste öfverläggningsämnena, och derpå sammanträdde hvart stånd särskildt till öfverläggning. Men rådets frånvaro vållade svårigheter, i det att prester och borgare framkommo med den påminnelse, att icke ens konungen, således ännu mindre en riksföreståndare, kunde regera utan råds råde, och bådo hertigen försona sig med rådet. Men bönderne stodo faste på hertigens sida, och det var hufvudsakligen med deras tillhjelp som riksdagsbeslutet afgjordes. Clas Fleming var åter förnämligast det medel, som af hertigen begagnades för att uppreta bönderna.

De särskilda ståndens betänkanden blefvo emellertid i allmänhet efter hertigens önskan, och han utarbetade efter dem ett utkast till riksdagsbeslut, som utlemnades till granskning. Denna drog ut på tiden, och bönderne klagade för hertigen, som visade dem till erkebiskopen, hvilken han påstod vara orsaken till dröjsmålet, emedan han höll med rådet och Stockholms borgerskap. Bönderne drogo genast under mycket sorl till erkebiskopen, hvilken med knapp nöd kunde stilla deras missnöje, förebärande, »att han alla dagar nödgats sitta i domstolen öfver några anklagade adelsmän och derför ej haft tid att lägga hand vid riksdagsärendena». Från erkebiskopen begåfvo sig bönderne tillbaka till hertigen, hvilken skall hafva talat till dem och lofvat dem tärepenningar för det att de ville vänta till dagen derpå. Då var ock riksdagsbeslutet färdigskrifvet på pergament, till innehållet lika med det i Söderköping, men ännu mera gynnande för hertigen. Han satte sjelf sitt namn och sigill derunder, förklarande, då presterne ville göra några ändringar, att sådant numera icke finge ske, hvarpå det undertecknades äfven af de öfriga och upplästes på torget den 5 Mars, då bönderne svuro »att stå dervid, så länge deras blod var varm». Rådet skulle få sex veckors betänketid att underskrifva riksdagsbeslutet, ehuru bönderne skreko, att tre veckor kunde vara nog.

Den domstol, som vid riksdagen var nedsatt för att döma öfver några adelsmän, hvilka rest omkring i landet och afrådt allmogen att besöka Arboga riksdag, men blifvit af bönderna gripna och förda till hertigen, visar, huru Carl förstod att begagna sig af bönderna mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free